Matte vaknade full av målarlust på torsdagmorgonen. Här skulle det målas spjälor till verandaräcket! Exakt samma kulör som på huset hade Matte hittat och inköpt Falu rödfärg för målningen. Spjälorna var målade en gång och det såg lite taffligt ut när den fabriksaplicerade grundfärgen lyste igenom. Ett andra lager färg skulle göra susen. Trodde Matte. Men så blev det inte. Efter att ha målat en enda spjäla stod det klart. Den grundfärg som Lundbergs förser sina listverk och snickeridetaljer med är inte övermålningsbar med slamfärg..... Så nu har Matte 28 förstörda spjälor för en tusenlapp och en stor hink med färg, som inte kan användas för målning av verandan i samma nyans som huset. Spjälor, överliggare och underliggare beställdes genom brädgård och från Lundbergs säger man att det framgår i det "finstilta" att allt levereras grundmålat. Men det står inte att slamfärg inte kan användas. Bussigt! Bortgjord Matte.
Som i stället för att måla, bar in alla spjälor i vedboden igen och tog med hundarna på promenad upp till sjön. Ännu var det mulet och en ganska kall nordan garanterade förhoppningsvis att ingen var badsugen på morgonen. Hundarna kunde få vara lösa på sin "lekudde" och klipporna vid vattnet.
Till en början var det mest nosande efter rester från dem som uppenbarligen grillat och lämnat diverse, för Matte osynliga, godbitar lite här och där i gräs och ris. Så småningom kom hundarna på att vattnet inte längre var iskallt och de sökte sig allt mer ner i vattnet. De fick lite hjälp genom att Matte kastade smågodisar som sjönk ner runt fötterna på hundarna och de försökte att med tassarna skrapa upp godisbitarna på berget. Vattenståndet var mycket högt och den bergskam som normalt sticker upp som en drakrygg, låg nu en bra bit under vattnet. Hundarna är vana att kunna springa här ute, en bit utanför strandklippan. Det dröjde ett bra tag innan de upptäckte och kom ihåg att det fanns fast mark en bit ut i vattnet. Modji hoppade först och Násti kom snart efter. Gázzi ville så gärna, men kände sina begränsningar. Vattnet gick nästan upp till magen på hundarna när de sprang där ute. När Modji så råkade halka på strandklippan när hon vid ett tillfälle skulle hoppa tillbaka, kom hon plötsligt ihåg att hon kunde simma! Hon hamnade med huvudet under vattnet och kravlade sig mödosamt upp, greppande med klorna i det skrovliga berget. Men det blev ingen shockartad upplevelse uppenbarligen. Nu ville Modji simma! De pinnar som Matte kastat ut i vattnet och som Modji och Násti mest skällt på, hämtades nu in med stor frenesi! Lite konkurens blev det hundarna emellan och Gázzi ville så gärna, men avstod från att hoppa i vattnet. Matte kastar aldrig pinnar till hundarna annat än som vattenleksaker/vattenapporter. Förlusten är försumbar om föremålet inte hämtas in av någon hund. Matte garderar sig för att själv slippa hoppa i, när klädseln inte är anpassad därför.
Násti gav sig rätt snart och lät sin dotter jaga pinnar utan konkurens. Násti sällade sig till sin mamma och nosade vidare i gräset. Resterna efter en häckande and var också intressanta. Boet alltså, andfamiljen var utflyttad.
Modji simmade däremot vidare. Matte är en usel kastare, oavsett föremål. Småpinnar i motvind är inte favoritgrenen, men Modji föreföll nöjd. Hon kastade sig från den lite branta klippan, hon kastade sig från bergskammen och hon kastade sig i när den långsluttande klippan "tog slut". Modji gillade verkligen att simma och hon ville inte sluta. Mycket bra motion! Till slut tvingade Matte upp Modji ur vattnet. Modji lydde motvilligt. Simma mera Matte! En energisk och uthållig hund. Vilket hon även visade vid det långa och svåra söket i tisdags. (Husse hade haft containerdörren helt stängd till en början.)
När Modji kom upp såg hon genomblöt ut. Hon skakade på sig några gånger och sedan letade hon rätt på ett stort ljungbestånd. Det fick fungera som frottéhandduk. Modji rullade sig länge och omsorgsfullt. Reste sig, skakade på sig och kastade sig omkull på ett nytt och oanvänt ställe i ljungen. Smart! Sedan såg Modji i stort sett torr ut. Underullen var snustorr! Pälskvalitetskontroll.
Hemma igen gosade Modji ner sig i sin biabädd och bökade runt till dess hon hade sin filt runt ryggen och fällen under sig. Modji och Gázzi har ett stort behov av att bädda på sina liggplatser och alla hundarna har både fäll och filt i sina biabäddar.
Eftermiddagen tillbringade hundarna i frihet på tomten.