Söndagen tillbringade Matte och hundarna hemma. Matte hade stått och gått väldigt mycket under lördagen och det kändes så här dagen efter. En granne hade lämnat över några ICA-kuriren och Matte satt gärna på glasverandan och läste lite i den kraftiga och kalla vinden. Dörren från verandan ut mot tomten var öppen, så hundarna fick själva välja var de ville vara. De valde för det mesta gårdstunet. Mitt i blåsten. Där hade de koll på alla som var ute och promenerade en dag då solen tittade fram mellan molnen. Men mörka moln hotade runt om med nederbörd.
Husse körde hem den sista veden från ett hus i området, där ny avloppsanläggning krävt nertagande av ett stort antal träd. Ombyggnad från fritidshus till hus för permanentboende planerades. Flera hade visat intresse för den redan uppkapade veden, men ingen hade hämtat. Den låg i vägen och fastighetsägaren var mycket glad över att bli av med den. Värme för nästa år i den lilla stugan i skogen är fixad! Gratis.
Husse tog sedan sina nyinskaffade golfklubbor och åkte ner till golfbanan. Bor man fem minuter med bil från en golfbana, är en "gammal" fotbolls och hockyspelare och snart går i pension känns golf som en given aktivitet framöver! Matte har nog försökt inspirera lite. För pensionärslivet måste man förbereda sig och planera. Nu skulle Husse träna på att slå. Golfklubben har bra mat och på tidiga eftermiddagen anslöt Matte för en gemensam måltid. Husse hade träffat en jobbarkompis och börjar redan känna sig hemma som golfare. Maten var god och sedan for Husse och Matte hem igen.
Innan Matte åkte iväg till golfbanan för en date med Husse hade Matte tagit med hundarna på en långpromenad med moppen. I varierande tempo. Vägarna i området var rätt lugna med väldigt lite biltrafik så här på söndagförmiddagen. Men en enda bil räcker ju för en olycka.... Vägkanterna i området är inte slagna detta år. Väghållare finns, men stora brister i skötseln finns åxå! Matte sitter väldigt lågt på sin elmoppe och gräs och sly har vuxit sig väldigt högt under sommaren. Vägarna i området är väldigt kurviga och sikten är nu obefintlig i många kurvor.
Rätt som det var kom en liten blå bil farande slickad efter vägkanten i en skymd kurva. Rakt mot Matte och hundarna i ganska hög fart. 30 gäller men hålls bara av ett fåtal. Matte med tre hundar tar lite plats i vägkanten och bilföraren blev tvungen att göra en mycket tvär undanmanöver för att inte frontalkrocka med Matte. En mötande bil i detta läge hade varit förödande. Vägen är för smal. Matte släppte reglaget och moppen tvärstannade. Farten var som raskt promenadtempo. Ett djupt dike var inget alternativ att söka skydd i. Som tur var pratade denne bilförare inte i telefon. Var splittrad. Han fick sig förhoppningsvis en tankeställare. Matte blev rädd. Kanske den där pinnen med en röd vimpel ändå behövs? Men i en kurva syns den ändå inte förrän det är för sent, om någon kommer i hög fart och är ouppmärksam. Många verkar tro att vägarna är enkelriktade åt två håll. Mamma med barnvagn och lösspringande barn och hund syns inte heller särskilt bra. Inte rådjuren heller. En del bilförares fantasi finns inte.
Hur som helst blev det en bra promenad där Aili fick åka ett stycke för att de vuxna hundarna skulle få springa lite mer som motion. Aili får också springa lite för att få en bra springteknik och lära sig sträcka ut stegen med bra påskjut från början. Men bara mycket korta sträckor. Som teknikträning, för att få utlopp för energi, men inte som motion. Aili sitter mycket gärna mellan Mattes fötter och åker i ganska hög fart, när de vuxna hundarna motioneras. Funktionskontroll och lagtävling väntar!