Onsdag.
Man öser på och håller farten dag för dag utan att tänka så mycket på det. Dagarna löper på som de skall för det mesta. Men ibland dyker bromsklossar upp som hejdar farten och natten till onsdagen löpte inte på som den skulle. Alldeles sför lite sömn blev det och Matte kunde ha mått bättre. Fick läkarkontakt på morgonen och bokades in på den första tiden på torsdagmorgonen. Att uppsöka en näraukut var ett alternativ men Matte avvaktade. Ingen feber. Inte trolig Covid, då inget mingel förekommit med någon smittad.
På onsdagkvällen var det träning och vad nu än Matte drabbats av så var det inget som hindrade hundträning. Bara en "smärta" att härda ut och då är det bra att vara sysselsatt. Bältros var ett förslag från läkarmottagningen.
Matte höll igång och var förare åt både Modji och Aili på deras stora frisök på industritomten. De fick likadana sök med tre figuranter utplacerade långt ifrån varandra, på vardera sidan om en väg som skär igenom området. Hundarna skulle söka av båda sidorna ett stycke in från vägen och hela vägen ända bort till staketet. Där fanns den sista figuranten gömd mellan staket och bodvägg. De har båda goda sökmönster och pendlade mellan de båda sidorna, jobbande med vinden. Aili är en travare likt sin mormor Násti och Modji en galoppör likt sin mormor Gázzi. De flöt båda fram i sina favoritgångarter och sökte effektivt igenom det stora området. När Aili fyndade en figurant högt uppe i en belysningsstolpe, stannade hon snett nedanför på asfalten och skallmarkerade uppåt. När Modji fyndade samma figurant kom hon i stora galoppsprång och förflyttade sig upp på stolpens betongsockel i ett lite längre och högre språng! Där slog hon ner rumpan och skallmarkerade ner figuranten. Hon har ingen aning om att hon är tolv år. En ålder då skrämmande många hundar satts åt sidan av sina framåtsträvande förare, som redan pensionerat dem för länge sedan, i sina satsningar på nya och yngre påläggskalvar.
Klicka för större bild.
Torsdag.
Två nätter i rad med dålig sömn och mycket tidigt uppstigande. Ett ansikte som sved och brände som eld, med en näsa som var bortdomnad, hade trots allt inte saboterat onsdagkvällens träning för hundarna. De märkte ingenting. Det var skönt att ha en läkartid och Matte kunde konstatera att torsdagmorogonen var lindrigare, men sex minusgrader ute fick igång svedan och domningen i näsan. Nu kliade dessutom hela ansiktet och även hela öronen. Utomhus såväl som hela vägen in i hörselgången.
Doktorn ansåg att Matte drabbats av en trigeminusinflammation. Reaktionen på kylan talade för detta. En grov och tregrenad ansiktsnerv som kan bli inflammerad och man vet inte varför. Bot finns inte och det kan gå i vågor. Mattes egen teori är att många timmar i isande kall och mycket kraftig vind under måndagen och tisdagen drog igång detta. Så dumt.
När Matte åkte hem efter läkarbesöket hade hon radion på. Kommen nästan hem bröt reportern på Radio Stockholm in och meddelade att precis nu hade det blivit möjligt att via appen "Alltid öppet" boka vaccinationstid för gruppen 70+ på de fyra vaccinationsmottagningarna i Region Stockholm. Varav en är Husses gamla jobb - Täby Kommunalhus! Matte kastade sig ur bilen och hojtade det glädjande beskedet till Husse! Båda satte omedelbart igång försöken att komma in på både appen och Bank-ID och lyckades efter en del strul och bortkoppling boka varsin tid tätt inpå varandra i morgon - lördag eftermiddag! I Kommunalhuset i Täby!
Så himla bra!!!! Så himla bra att Matte just då lyssnade på radion och hörde detta! Kort efter blev appen överbelastad.