Kursarna skulle vara i ruinstaden i Rosersberg var det planerat. Men andras planer raserade bokstavligt talat Husses planer. Ruinstaden finns inte mer! Jämnad med marken, sånär som på ett par skyddsrum som står som fördjupningar i marken utan tak.
Gilla läget! Ofta använt uttryck inom räddningshundträningen! Kursarna fick nu en övning på brandövningsfältet, vilket fortfarande existerar. Träningsplats för bl.a. rökdykare. Containersystem med långa gångar under. Násti lånades ut till P. som fick vara deltagare och gruppchef på övningen med de två kursare som inte hade förhinder denna dag. Matte och hjälpinstruktören H. höll sig gömda bakom en byggnad en bit bort till en början. Tillsammans med Modji som fått träna miljö genom att valla av gångarna med Husse och H. Modji sprang kors och tvärs mellan Matte och Husse! Ner i gångarna för att hitta Husse och då och då upp för att ha koll på Matte!
Kursarnas enda väg till sökområdet gick genom en kullvält tågvagn och ner genom ett cementrör i systemet av långa gångar och containrar. Matte (med Modji) och H. satt mot varsin stängd plåtdörr på baksidan av en container. På så vis att vittringen slog in i containern för att förvilla hundar och förare! Vem har sagt att livet skall vara enkelt för ett blivande räddningshundekipage! Modji tränades samtidigt i passivitet och tystnad värdigt en bevakningshund! När de arbetande hundarna befann sig strax bakom plåtdörren krävdes det stor självbehärskning av Modji för att vara knäpp tyst! Hon klarade faktiskt av det!
Nästa övning för kursarna blev ett sök med en figurant uppe i en godsvagn. Hundarna hade nu gjort ett jättejobb och sökt länge i gammal vittring utan att hitta någon människa. Nu måste de få en upplösning på detta sökarbete utan figuranter (vilket förarna var ovetande om under söket). Násti skickades först och gick rakt på objektet och skallmarkerade under vagnen. Modji höll på att krevera när hon såg sin mamma sticka iväg och sedan skälla! Träningen av Modji gick till så att hon fick agera publik på första parkett, tillsammans med Matte. Under absolut TYSTNAD! Det lyckades bra. När de följande hundarna gjorde sina sök mot "tågolyckan" ökade Matte kraven på Modji. Matte släppte kopplet och ställde sig några meter vid sidan av Modji. Kravet var att hon satt kvar på samma plats när hundarna gav sig iväg på söket framför henne, samt att hon var helt tyst. Modji skötte sig exemplarisk och valde att ligga ner. Alert men lugn. Matte var mycket nöjd.
Efter en fikapaus mitt på dagen delades gruppen i två med tre ekipage i varje. H. tog hand om kursarnas koppelsökträning. Husse lät nu Násti vila och figgade åt Gázzi, Modji och Sigge. Pensionärsavdelningen och förskoleavdelningen! Förskoleeleverna skulle få söka i ett flervånings rökhus där de aldrig varit tidigare. Rökhusen är det enda som minner om ruinstaden nu. De lär bli kvar enligt uppgift. Matte känner sin våghalsiga hund och valde att ha Modji kopplad inne i mörkret bland alla gallertrappor. Rädslan fanns att Modji skulle hoppa vid sidan av en trapp och landa en våning ner! Så småningom hade Modji letat sig igenom systemet av containrar och byggnation, nerifrån och upp och ner på ettt annat ställe. Nedanför en smal gallerspiraltrapp med öppna sidor hittade hon Husse! Modji lutade sig ut vid sidan av trappen och Matte sa "nej". Modji lutade sig ut på andra sidan och Matte sa åter "nej". När Modji prövade trappen fick hon beröm! Hela tiden hade Modji stödljus av Mattes och P:s pannlampor. Men Modji har faktiskt aldrig gått i en smal gallerspiraltrapp (av någon fånig anledning!) och särskilt mycket upplyst var det verkligen inte. Dessutom hade Matte sagt nej. Modji blev tveksam. Mattes syfte var att få Modji att stanna upp och tänka efter innan hon kastade sig ut handlöst i mörkret. Att hon skulle bli osäker ingick inte i planen! Men hellre försiktig i denna situation än våghalsig. Nu stöttade Matte Modji till dess att Modji gick ner till Husse. Först i koppel ett par gånger och sedan gick hon lugnt och sansat ner till Husse utan koppel och utan Matte. Träning ger resultat.
Gázzi fick ett frisök med två figgar och dem fann hon lite för snabbt. Det roliga tog slut på ett par minuter högst. En omlagd figge och Gázzi skällde konstigt. Hon ville in under en container?! Men hon fann figgen en bit därifrån. Sigge, som sökt i rökhuset även han, visade också ett stort intresse för att platta till sig och komma in under containern. En hare som låg och tryckte förmodligen.
Gázzi fick röra sig lös i det forna ruinområdet där hon är uppvuxen. Hon sprang fram till vägen som avgränsat ruinerna. Saktade in märkbart och tittade till höger och till vänster! Så fick hon se en liten hög med betongrester mitt på den stora planen och sprang raka vägen dit! Det var resterna av mittenkvarteret där skyddsrummen ännu inte inte utplånats helt. Bitar av den långa kulverten skymtade här och var som betongrör. På Modjis bildsida ligger färska bilder från just detta område tagna den 7.11! Nu hade Gázzi hittat ruinen av en ruin! Kan hundar gripas av nostalgi?
Matte, Husse och H. som tillbringat åtskilligt med tid sedan väldigt många år i ruinstaden, drabbades av nostalgi vid åsynen av en stor öde plan där markarbeten redan påbörjats!
Tillbaka