Julafton - tisdag.
Husse tog med hundarna som vanligt på en morgonpromenad bort till brevlådorna, för att hämta morgontidningen. Därefter blev det en onyttig frukost i form av Christstolle och hembakad glaserad pepparkaka till kaffet framför en sprakande brasa, med tidningsläsande. För den som inte vet är Chirststolle, försvenskad "Julstolla", en kompakt och fruktspäckad kaka som numera är fylld med mandelmassa. Aningen nyttigare var den mandemassetomma och inte alls så söta "stolla" som introducerades i familjen 1970, tillsamans med Mattes efternamn och lite andra tyska julkakor. Matte skulle i tidernas begynnelse imponera på sina svärföräldrar och gav sig på att baka en egen "stolla" till jul. Den fick klart godkänt och Svärmodern blev imponerad och nöjd. Men Matte gjorde aldrig om detta och tog mer än gärna emot den bageribakade från Östermalmshallen i fortsättningen. Det tar nämligen närmare en hel dag att baka den tunga och kompakta stora kaka, som håller länge och förtärs skuren i tunna skivor. Man skapar kakan i etapper med totalt tre jäsningar vad Matte minns.
Husse som inte vuxit upp med några tyska julkakor gillar alla kakor, så denna frukost med onyttigheter uppskattades mycket! Svenskt och tyskt mixat. Flocken slappade sedan och njöt av en nystädad stuga julpyntad på passande sätt. Med mycket rött och i glasrummet/matrummet trivdes julblommor i den aningen svalare omgivningen.
Så småningom blev det dags att förbereda eftermiddagens besök. Matte dukade och dekorerade bordet riktigt juligt, med många levande ljus och som krona på verket ett hemstöpt tregrenat ljus. Tack snälla Saivimatte! Husse tog under tiden en skogspromenad med hundarna. Skymningen föll och eldkorgen tändes tillsammans med många marschaller och hundarna i uterummet signalerade snart besökarnas ankomst. Nu var det dags för deras julklappar! Varsitt inslaget kycklingnågonting-fyllt märgben att roa sig med, i stället för att titta på Kallen Anka. Besökarna förundrades över hur snabbt hundarna tystnade och även försvann iväg in i Mattes sovrum, där de har sina bäddar. Fram dukades Glüwein och ett stort sortiment tyska julkakor, där Nürnberger lebkuchen inte får saknas.
Timmarna gick, hundarna var nöjda med sitt bengnagande för stunden och anslöt till den övriga flocken framför brasan. Kakbordet ersattes av julmat uppdukad i köket. Det nödvändigaste. Färdigköpt sill, likaså färdigköpta köttbullar och prinskorv. Skinka köpt kokt men grilljerad hemma. Rödkål på danskt sätt-färdigköpt. Matte sätter umgänget med människorna före matlagning i mängd, varför det stora julbordet redan avätits tillsammans. Lagat och serverat i trivsam miljö vid vid första advent.
Att duka fram kakor på soffbordet eller mat i köket som buffé och sedan lämna allt och sätta sig till bords i vardagsrummet, är inget problem. Trots att Aili och Modji går omkring fritt i stugan. De vet. Den maten rör man inte. Husses och Mattes mat rör man inte. Så är det bara. Nu stod julskinkan med uppskurna skivor längst ut på köksbänken. Köttbullar och prinskorvar låg inom räckhåll, låt vara att allt krävde ett stående på bakbenen för att nå, men svårt var det inte. Flockregel nummer ett. Något de alla fått lära sig som mycket unga. En självklarhet för både Husse och Matte. Ett paket bröd har inte rymts i skåpet den sista veckan och har stått på bänken även när hundarna lämnades ensamma i några timmar häromdagen. Fler än en hund har omkommit av det vacuum som bildats, när de stoppat ner huvudet i en förpackning av mjuk plast. Ett kvarlämnat cornflakespaket kom att bli en dödsfälla, för ett kullsyskon till Mattes första räddningshund Fenja. Hunden stoppar in huvudet i förpackningen och andingen tömmer plastpåsen på luft. Påsen klistas fast runt nosen och hunden kvävs. Man varnar för giftig mat och paketsnören så här till julhelgen! Men sällan om denna potentiella dödsfälla för både hundar och katter. Inte bara små barn!
Alla var mätta, julklappar delades ut. En hel del från loppis och återanvänt och mycket uppskattat! Gamla gedigna köksattiraljer och gammalt och populärt porslin hittar man på loppis och återanvändning är miljövänligt. Förbrukningsartiklar fint inslagna är inte lyxkonsumtion och det är roligt att ge tycker Matte. Husse blev glad åt en ny pyamas och Matte åt ett presentkort för viss förnyelse av trädgården. Nu när en del växter nog drunknar av vattenmängderna som trängt ner till rötterna, genom allt regnande den senaste månaden. Matte kommer fortsätta att slå in julklappar till jul. Det är vad man slår in i klapparna som spelar roll. Husse fick deodorant och duschkräm av någon annan och det är trots allt rätt trevligt med en ren Husse. Öppna paket är roligt, även när man är en gammal gubbe eller gumma. Man ger kärlek och man får kärlek när gåvor byts. Så tänker Matte. Andra tänker annorlunda. Som sönerna när de var små. De lekte julafton och slog in sina leksaker och gav varandra. Packade upp och bytte sedan tillbaka. Det gjorde däremot inte Husse och Matte. De behöll vad de fått!