I dag den 8.9 är en avgörandets dag för rasklubben SLK. I dag har SKK ett möte angående klubbens framtid. Har den sittande styrelsen lyckats ro båten i hamn enligt de krav som ställts från SKK? Många som helt nyligen, med stor tveksamhet, betalat in medlemsavgiften för nästkommande år undrar vad som skall ske med deras pengar. Ett rent personligt intresse. Så finns det övergripande intresset - de tre lapphundrasernas framtid. Hur blir det nu? Frågorna är många och nyfikenheten är stor. Hur mycket kommer medlemmarna få veta om vad som avgörs under dagen? Öppenhet är en nödvändighet för att undvika spekulationer.
Onsdag.
Matte och hundarna traskade runt lite på vägarna i området i sommarvädret på förmiddagen. Innan temperaturen gick upp till somriga tjugotre grader!
På kvällen tränade sju Lapska Vallhundar och en Springer räddningssök i ett synerligen bråtigt område, men möjligheter till mycket miljöträning och självständigt arbete där förarna inte kunde ta sig fram. Av dessa sju Lapska tränade sex stycken för att göra bra ifrån sig på den stundande lagtävlingen för räddningshundar. Minstingen Stella lägger grunden för kommande stordåd! Vilken fantastisk motor hon har den tjejen! Hon besitter en mycket stor arbetslust och hon är bra! Hon fick ett kopplat sök i miljö utomhus och det var inte lätt! Hon behåller fokus trots att hon förs bort från vittringen för att kunna komma vidare i miljön. Stella är en sann arbetshund, men så har hon anlag också. Mamma Signe är själv en mycket bra arbetshund! Liksom halvbror Ivan och mormor Násti med avkommor och mamma i sin tur.
Matte bad att få en mycket svår lega för Aili, som var först ut denna kväll. Matte valde att ha endast en figurant, men svårt placerad och för Matte på okänd plats, men med en "facitgubbe". Matte valde att söka med Aili kopplad, då en stor lastbil med kran stod mitt i området under arbete. Mycket bra störning!!! En person gick runt och styrde kranen, som flyttade tunga föremål. Aili fick börja med att söka av framkanten av sökområdet och rakt framför sig hade hon lastbilen. Taktiken var uppenbarligen bra, för omgående fick Aili vittring och jobbade sig fram till en plats nedanför två stora containrar staplade på varandra. Där skallmarkerade Aili rakt upp i skyn och det fanns inget annat för Matte att göra än att binda upp Aili, för att själv bege sig uppför en stege lutad mot containern och kolla. Uppe på den översta containern såg Matte sulan på en sko och bad figuranten att belöna Aili. Snabbt och säkert jobbat av en allt säkrare Aili! Det känns tryggt inför tävlingen.
Modji fick samma upplägg men en helt annan lega. Det visade sig att Husse valt att gömma figgen mycket högt upp även för Modji, som fick frisöka då lastbilen nu var bortkörd. Helt nära kunde hon inte få någon vittring, då den drog iväg längs med väggen på en lång byggnad. Men kommen tätt inpå väggen så kunde Modji markera vittringskällan, mycket knepigt placerad. Precis som Matte ville ha det och Modji löste uppgiften genom ett bra sökmönster. Hon vet själv hur hon skall jobba igenom området. Här kommer den självständiga rasen väl till sin rätt!
Ailis sök blev ju oplanerat kort tack vare ett gott arbete. Många meter behövde hon inte gå och många minuter tog det inte. Varför hon senare fick göra ett nytt sök utan lastbilsstörning och då ett frisök. Hon fick två figuranter knepigt gömda i området och inte heller nu visste Matte var de var gömda. Men med hjälp av Aili hittades både Husse och träningskompisen utan problem. Nu fick Aili jobba ordentligt på vittringarna. Båda figgarna var instängda i containrar med endast en liten glipa i dörren. Vittringen steg ut i ovankanten och spred sig åt olika håll och ramlade ner lite här och där. I den ena containern fanns många hål och det försvårade ytterligare. Lite vittring spred sig i många olika riktningar i vinden. Även denna uppgift löste Aili på ett mycket tillfredsställande sätt, men här krävdes mer av henne rent fysiskt än på det inledande koppelsöket. Mycket springa och kättrande blev det! Farten var god men nosen inkopplad hela tiden.
För Nástis del blev det ett inomhussök i den fallande skymningen. I den stora fordonshallen gömde sig fyra personer i varsitt hörn och Násti fick frisöka över de stora ytorna, vilket hon uppskattade mycket! Trots åldern på 13½ var farten mycket god och glädjen stor när hon fyndade sina figgar vartefter. Det bästa Násti vet är att jobba och än håller kroppen för dessa frisök i full fart. Det är en stor glädje att se henne jobba så hängivet ännu!
Som vanligt avslutades kvällen med lite mat och eftersnack. Tack alla för en givnde kväll!