Söndag.
Alla hundarna fick vara ute på tomten på förmiddagen och Husse tog en skogspromenad med dem alla. Vädret växlade mellan sol och hagelskurar hela dagen. Den iskalla nordanvinden blåste även denna dag och det var bara sex grader. Kyleffekten var stor. Ruggigt.
Husse och Matte klädde sig i vinterkläder och tog med sig Aili till klubben på allmänlydnadskurs.
Som vanligt anlände familjen i god tid. För att ge sin hund möjligheten att hinna känna in kurskompisarna och omgivningen innan lektionsstart. För att slippa komma fram stressad och för att slippa anlända sist av alla och tvingas konfronteras med en stor grupp med hundar. Husse var nyfiken både på Ailis kurskompisar och hennes lärare och följde därför med detta första kurstillfälle.
Lektionen började med upprop utomhus och handhälsning med "fröken". Matte stod på Ailis koppel för att förhindra ansiktspussar av den hälsningsglada Aili. Det är bra att Aili är social och gillar närkontakt av alla människor som vill hälsa på henne. Det är inte bra att hon vill kasta sig över alla hon kommer i närheten av. Detta tränar Matte på med Aili. Att hälsa med alla fötterna på marken och bara på dem som själva väljer att hälsa på henne.
Lektionen började med en gemensam promenad i klubbstugans närområde. Gamla fina hagmarker, stängslade och med färist och stätta att ta sig över. Aili föreföll vara hunden med minst reservation mot andra hundar och mest driv och placerades därför först. Enligt instruktörens spontana bedömning. Aili skulle inte bekymra sig om att ha sex okända hundar bakom ryggen, utan hålla fokus framåt. Vilket visade sig stämma bra. En Finsk Lapphundkille på dryga året, äldst i gänget, gillade inte att ha andra hundar nära, inte heller en Dvärschnautzer på sju månader. Den omplacerade Bullterrierkillen höll också gärna andra hundar på lite avstånd. Bakom sig fick Aili en våldsamt harklande och snörvlande Mopskille, som absolut ville fram till Aili. Honom ignorerade hon totalt. Aili ville framåt. Drog i kopplet och var på hugget. Nya trakter och nya dofter. Över färistet traskade hon utan problem. Över stättan som var brant fick hon gå med sin "fröken". Mattes skräphöft hade aldrig samarbetat och Matte ville inte fastna som en propp på toppen av trappen. Tog därför själv smitvägen genom grinden. Aili lät sig lånas ut och tog sig enkelt över stättan. Hon samarbetade bra!
Teoripasset i stugan blev en lektion i passivitet för hundarna. Aili anpassade sig rätt snart och slog sig till ro under bordet. Sittande och med fullt fokus på instruktören. Som gillade elevens stora intresse och tackade för det! Men Aili tröttnade och somnade under Mattes stol så småningom.
Då blev det dags att gå ner på planen för kontaktträning. Just som en hagelskur åter svepte över trakten. Den klassiska slalomträningen i ring, med god kontakt hos både ekipaget som gick slalom och de ringstående ekipagen. Matte haltade och kvittrade och Aili skötte sig bra. Fritt följ har tränats hemma en hel del längs vägen utanför huset. Sedan skulle hundarna tränas på ögonkontakt för godisutdelning. Godishanden skulle placeras lite olika. Två händer sträckta rakt ut, men hunden skulle söka ögonkontakt. Aili förväntades kunna detta av en chansande instruktör och Aili medverkade gärna till en demonstration. Även detta har Matte tränat med Aili. Klickertränat. Instruktören har aldrig träffat Aili tidigare och känner inte Matte. Aili är van vid många olika människor som tränat med henne och figgat och hon gillar alla. Jobbar med den som ger henne en uppgift. Som alla familjens hundar.
Avslutningsvis skulle alla ekipage gå över planen med god kontakt. Fram och tillbaka. Det gick inget vidare för Matte. Som nu hade ganska ont och gick taskigt. Sakta gick det och Aili hann hitta alldeles för mycket som var intressant på marken. Tempo hade behövts! En god kontakt underlättas av lite fart! Aili fick inte fullgoda förutsättningar för att göra ett bra jobb. Inte kul. Med en stapplande kärring i änden av snöret. Då är harpluttar intressantare....
Matte blev nyfiken på Lapphundkillen. Han kom inte från någon uppfödare. Var väldigt stor. Såg inte helt rastypisk ut, men hade ett härligt uttryck. Gillade dock inte andra hundar så vidare värst och hölls hela tiden igång av sin ägare. Hela tiden lek och stoj och kamp. Kanske för att distrahera. Förarkontakt före hundfokus?
Instruktörens mål efter fem kurstillfällen är att hundarna skall kunna gå lösa och även mötas lösa med full kontakt med sin förare. Detta gillar Matte. Även Husse. En mycket bra instruktör känns det som. Som anser att kursarna skall få valuta för sina 1.500 kronor. Men själva måste jobba med sina hundar! Hon vill inte att kursarna missar något genom att anteckna under teoripassen, utan sickar ut vad som gåtts igenom och läxa till nästkommande kurstillfälle. Kanonbra!
Matte har redan höjt kraven på Aili under måndagens morgonpromenad. Násti och Modji höll sig i bakvattnet för att vara ur vägen. Matte var på hugget....