En epok går i graven. Husses och Mattes "fritids" försvinner. Ryktena var sanna. Helt nyligen sades det att ruinstaden skulle försvinna innan årets slut. Det kunde ingen riktigt tro på. Så snart?! Prov var planerade i ruinstaden de närmaste månaderna. Var skall nu ruinsökhundar utbildas i dessa trakter?
Matte var inbjuden att vara med på ett hörn när några kursare skulle träna djupa legor i ruinstaden i Rosersberg. Sådana legor är mycket svåra att finna på industritomter, för att inte säga omöjliga! Vid ankomsten till ruinstaden stod det klart att ryktena inte var överdrivna! Tyvärr.
Vid kulisshusen var den gamla källaren/skyddsrummet helt borta. Kvar var bara lite grus. I ruinstaden var jordkällaren utplånad och nu arbetade en grävare med att gräva bort hela kullen där den legat. Där kunde man träna mörker med unga hundar på ett utmärkt sätt! Första kvarteret var utplånat till hälften! Två maskiner hackade och grävde sig in i ruinerna och kvar blev bara jord och grus. Innan veckan är slut kommer hela det första kvarteret vara jämnat med marken. Inom några veckor skall allt vara utplånat. Så sorgligt. Så opraktiskt. Där har Husse och Matte tränat räddningshundar sedan tjugo år minst! Där träffades Husse och Matte i ett skyddsrum!
Nåväl, nu skulle det tränas. Väldigt mycket störningar bjöds det på. Folk som gick kors och tvärs och maskiner som bullrade och körde runt. En byggarbetsplats. Fast tvärtom. Suck.
Matte figgade åt kurshundarna i olika håligheter. Sedan var det Modjis tur att få två figgar, en i taget, med en vindstig på asfalten. Figgen låg gömd högt uppe i ruinerna och det var lite knepigt för hunden att ta sig ända fram. Precis som Matte hade beställt! Vindförhållandena var inte alls lätta, med mycket stark och byig vind som kastade hit och dit. Modji tog vittringen på flera olika ställen, men Matte väntade med att släppa loss henne till dess hon visade riktigt tydligt vart hon ville. Hon gjorde ett jättebra jobb och figgarna fick ta med henne ner på gatan. Efter ett kort uppehåll för lite i magen på förarna, fick kurshundarna ytterligare en djup lega och ett sök. Lite knepigare nu, men viktigt att passa på så länge det går att träna bland ruinerna! Modji fick ännu en figge. Matte valde att placera den mitt i ett av de små kvarteren. Det som består av den "stökigaste" miljön. Tanken var att det inte spelade någon roll hur vinden skulle slå, eftersom Matte kunde gå med Modji kopplad runt kvarteret och låta henne få vittring. Var hon än tog vittringen, så skulle det vara krångligt för henne att ta sig fram till figuranten. Det fungerade precis som Matte tänkt sig. Modji fick lite vittring först men inte tillräckligt för att Matte skulle släppa loss henne. Så kom tydlig vind och Modji blev säker på vart hon ville. När hon släppts loss fick hon verkligen tänka till ordentligt för att kunna hitta en framkomlig väg bland betongblocken. Men hon jobbade mycket bra och det syntes på både öron och svans att hon var säker på att figgen låg helt nära. Men attans så svårt det var att hitta in mellan all bråte! Belöningen var kel och ostbitar. Figuranterna får ta med Modji från legan till Matte. Allt för att binda upp Modji på figgarna i stället för på Matte just vid fyndandet. I övrigt arbetar Modji med bra kontakt med Matte.
Det uppstår naturligtvis en hel del frågor när nu ruinstaden rivs.
Som internationellt räddningshundekipage måste man bo i ett område på ett visst avstånd från Arlanda. Det utesluter norra och södra Sverige. MEN i just den regionen kommer det inte att finnas några ruiner att utbilda, träna och pröva ruinsökhundar. Hundar och förare som skall göra en insats vid jordbävningar, kommer då till stor del att utbildas på industritomter. När de skall prövas för godkännande är ruinmiljö något de då kanske endast fått testa vid enstaka tillfällen i södra eller norra Sverige. Där möjlighet till ruinträning fortfarande existerar.
Till ruinstaden i Rosersberg har räddningshundekipage vallfärdat från andra delar av Sverige samt från Finland, för att kunna utbilda och träna ruinsökhundar för internationella insatser vid jordbävningar. I ruinstaden har man just kunnat träna hundarna att markera människor som ligger begravda djupt under dem. En vanlig situation vid en jordbävning. Hur skall man kunna få till en sådan tränings och provmiljö på en industritomt? Hundarna tränas även bland stora stenblock i bergtäkter och på Ballast-anläggningar, men där är rasmassorna osäkrade och det är fullständigt vansinnigt att krypa in under stora stenblock som kan komma i rullning på vissa ställen. Dessutom kan hundarna halka och glida djupt ner mellan dessa jättestenblock och sedan inte klara av att ta sig upp. Att låta hundarna arbeta skarpt i sådan miljö är en sak. Men att ligga figurant och att träna hundarna är en helt annan sak.
Nu är det i alla fall definitivt slut med säkrad ruinsökträning med djupa legor till vardags, för alla hundar som bor nära Arlanda. I fortsättningen kommer sådan träning endast att bli möjlig om räddningshundekipagen beger sig till avlägsna platser som kräver en helgledighet.
Men det var ju klart uttalat att de ekipage som skall skickas utomlands med SAR-styrkan måste bo inom en viss radie från Arlanda.
Hur går detta ihop?
?Tillbaka