Matte börjar baklänges med att berätta om två glädjande besked: Via ett SMS fick Matte av en observant valpköpare (tack A.!) på söndagkvällen veta att Modjis HD-resultat var utlagt på SKK-hunddata: Höfter A och armbågar u.a. Härligt! Ett sent mail bekräftade att Lihkku med sin matte I. kommer på besök från Nederländerna inom en snar framtid! Mánnu dyker upp här i skogen till kvällen! En glad Matte kröp till kojs efter en intensiv helg.
Men nu är det dags att vända tiden rätt igen! Lördagmorgonen inleddes med tre minusgrader och strålande sol. Husse och Matte packade ryggsäckarna och drog till Rosersberg. Den första förträffen inför Modjis och Husses räddningskurs skulle gå av stapeln. Alla som aspirerar på att få komma till ett inträdesprov måste närvara vid fyra förträffar, där både hundar och förare testas. Vanligtvis börjar det med en "strapatspromenad" i kuperad terräng. Matte skulle följa med för att fotografera Modji. Fortsättningsvis kommer Matte att närvara för att dokumentera Modjis utbildning till räddningshund.
En grupp förväntansfulla människor samlades i den kyliga höstmorgonen för att gå på "skogspromenad". De var informerade om att klä sig oömt och bära stadiga kängor/skor samt medföra mat för dagen och vatten till hunden. Gruppen delades på två och begav sig iväg. Matte följde grupp ett där Husse och Modji vandrade. I den andra gruppen deltog en social och tillgänglig Lapsk Vallhundhane! Inledningsvis gjordes en hanteringsövning. Varje ekipage fick ta sig upp på en lastkaj. Inte helt lätt och en hel del jävlar anamma krävdes för många förare för att komma upp! Flertalet hundar var stora och tunga. Turen gick upp och ner för berg och sugande sluttningar. Över och under kullfallna träd. Ledordet var säkerhet och samarbete. Förarna förväntades hjälpa varandra på olika sätt. Att med en stor ryggsäck ta sig över ett stort förgrenat träd är inte möjligt på egen hand om man har en stor hund och korta ben själv.
Mitt på dagen förenades de båda grupperna på fotbollsplanen för att äta sin färdkost. Alla hundar bands upp i skogsbrynet. Modji träffade sin kompis Sigge och de två kompisarna slog sig till ro för att vila. Alla hundar hade inte samma förmåga att koppla av och total tystnad kändes aningen avlägsen. De hundar som går vidare till kursen måste lära sig att sitta uppbundna under tystnad. Det är stressande och störande samt bränner för mycket energi, när hunden sitter och skäller hela tiden.
Grupperna bytte nu områden och färdledare med varandra. Matte blev tipsad om bra möjligheter till aktonbilder på Husses och Modjis fortsatta vandring och hängde på även på eftermiddagen. Gázzi och Násti tillbringade dagen i bilen intill andra hundbilar, där hundkompisar fick utgöra sällskap. Innan Matte gav sig iväg på eftermiddagens vandring fick Gázzi och Násti en rastningsrunda. Temperaturen i bilen var idealisk.
Nog blev det aktionbilder alltid! Det blev väldigt mycket hantering av hundarna under eftermiddagen. Samtliga hundar som Matte följde, lät sig villigt hanteras av för dem främmande människor. I utkanten av ett industriområde fanns möjligheter till avancerad hantering då instruktören hittat kuber av stålskenor i rutmönster. De utgjorde rena klätterställningar och där skulle ekipagen ta sig igenom håligheterna! Krypande och klättrande med hundar och ryggsäckar! Matte såg ett visst behov av mer småväxta hundar här och där, men alla kom igenom! Även Rottisen! Men nog var det betydligt enklare för Modji, en Sheltie och en Cattledog!
Tillbaka till bilarna bar det över stock och sten och genom en crossbana med vattenfyllda partier. Tjejen med gympadojor fick skadeglada gliringar av kompisen för dåligt skoval!
När alla trodde att de vandrat färdigt för dagen fördes de ner till övningfältet med rökhus. Där skulle alla passera genom en sotig och vattenfylld kulvert. Inga problem! Alla hade förstått att ytterligare ett ledord för dagen var "gilla läget"! Nu har de en vecka på sig att fundera över om de gillar läget och vill fortsätta mot inträdesprovet. Nästa vecka skall hundar och förare testas i olika stökiga och svårframkomliga miljöer. Hundarna skall även testas på figurantintresse.
SÖNDAG
Matte var inbjuden till ett seminarium på temat VARG MÖTER HUND. Länsstyrelsen i Stockholm hade bjudit in etologen och forskaren Tobias Gustavsson från Grimsö, för att informera en grupp aktiva hundägare, uppfödare och bruksfolk inom Rialareviret. Deltagarna fick veta en hel del om skillnader och likheter mellan vargar och hundar. Slutligen informerades det om vad som kan ske vid konkreta möten mellan hundar och vargar. Utgången av mötena hänger på hur de sker. En hund som befinner sig långt ifrån sin ägare och exempelvis driver vilt, uppfattas av en varg som en ikräktare och ett hot. Vargen försvarar sina resurser: reviret, maten, partnern och familjen. Vargen äter av sitt byte hunden. Vargar är även kanibaler och äter dödade artfränder.
En hund som befinner sig nära en människa uppfattas inte som en ikräktare och ett hot och människan håller vargen på avstånd. Vargar söker inte upp människor. Vargar är skygga. En hund på koppelpromenad löper ingen risk att attackeras av en varg. En hund som inte jagar och befinner sig nära människor väcker mer nyfikenhet hos en varg än uppfattas som ett hot. Tobias bor långt ute i skogen i ett vargrevir i Bergslagen med familj och sex hundar. Från sitt sovrum har han hört vargarna yla. På en kvällspromenad i mörker hörde han sin Schäfer skälla en bit bortåt vägen. Så blev det tyst. Han lös med sin strålkastare och fick se sin hund stå nos mot nos med en varg. Schäfern gjorde lekinviter! Tobias rusade fram mot paret och vargen flydde genast.
Rialareviret har utökats en del och en ny karta presenterades. Husse och Matte bor i kärnområdet men reviret sträcker sig nu ända ner till Åkersberga, längs kustvägen och en bit väster om E18, samt i norr upp till Länna.
Många rykten som löper på skogen kunde avfärdas som just rykten och fakta lades fram av Länsstyrelsen. En synnerligen givande dag med förtäring i Riala församligshem var till ända och Matte for hem till Husse och hundarna som tagit en långpromenad bland vargarna i skogen.
Tillbaka
Foto:Länsstyrelsen