Tisdag.
Bra reklam för Lapsk Vallhund!
För fjärde året i rad kommer två lag med Lapska Vallhundar att tävla i den årliga lagtävlingen för räddningshundar i oktober. Totalt tävlar i år sju Lapska Vallhundar och flertalet är nära besläktade. Varje lag består av fyra ekipage och totalt får bara sex lag vara med och tävla. Placeringarna har under åren var bra. Att så många hundar av samma ras är med och tävlar samtidigt torde vara unikt. Lapsk Vallhund är inte en av våra största raser och detta är mycket god reklam och visar rasens kapacitet. Tävlingen äger rum i Stockholmstrakten den 20-21 oktober.
På tisdageftermiddagen blev Matte uppringd av en tidigare granne på en annan plats. Denna granne mindes en insats som Gázzi (född 1998 och mamma till Násti) hade gjort när familjens sköldpadda hade försvunnit. Gázzi hade nyligen påbörjat sin utbildning till räddningshund och hon ombads försöka hitta den försvunna sköldpaddan hos grannen. Gázzi nosade runt där sköldpaddan brukade sova och varifrån den försvunnit och tog genast ett spår ut på den relativt lilla gräsmattan. Gázzi spårade i kringelikrokar rätt länge. Hit och dit och i cirklar och rätt som det var körde hon in nosen under ett stort funkiablad. Där låg sköldpaddan och vilade! Just här hade man letat tidigare, men inte under exakt detta blad. Lyckan var stor och Gázzi blev en hjälte!
Denna insats skedde för ca femton år sedan. Nu var SAMMA sköldpadda försvunnen! Men på en helt annan plats. Sköldpaddägaren bor sedan länge annorstädes och tomten är större och man hade letat hela dagen. Matte hittades, även hon på ny plats och Gázzis dotterdotter Modji och dotterdotterdotter Aili skulle nu försöka hitta den vilsegångna sköldpaddan igen. Det kändes oerhört märkligt att ge sig iväg och söka efter exakt samma försvunna djur så långt senare, med yngre genereationer och ättlingar till Gázzi. Sköldpaddan hade vuxit rejält under dessa år och vägde nu 2-3 kg och färgen hade ändrats till mer gulgrön. Den borde väl gå att hitta, tänkte Matte.
Väl på plats så kunde Matte konstatera att för Modji och Aili var det helt andra villkor som gällde. På tomten gick höns lösa och även en katt ville vara med och hålla koll på vad som skedde. Inne i stugan skällde familjens hundar. Sköldpaddan hade inte längre någon egen låda att sova i, utan en elektrisk värmematta som kunde flyttas. Exakt varifrån den fösvunnit var inte heller helt klart. Den lever sitt liv i frihet på tomten och brukar så här års skrota runt kring huset för jämnan, utan att ge sig iväg någonstans. Men nu var den borta sedan kvällen innan.
Aili togs ut först. Hon fick nosa av värmemattan och hon fick nosa på bortplockad sköldpaddeskit och hon började genast spåra på gräsmattan. Lätt brydd blev Aili när hon upptäckte alla de nyfikna hönsen. Men höns har hon mött förut och det var endast när någon lite väl närgången höna retirerade vilt flaxande, som Aili hade svårt att inte vilja följa efter. Aili jobbade mycket lugnt och målmedvetet och spårade kors och tvärs och upp mot skogen bakom huset. Tomten var välförsedd med stora buskage längs kanterna och de söktes igenom noga. Likaså sökte Aili runt alla byggnader där det fanns kryphål in under, men sköldpaddan var stor och krävde rätt mycket utrymme för att komma under någonstans. Även katten som låg gömd i närheten av Aili kunde hon igonerare och jobbade målmedvetet över hela tomten och även lite utanför. Kommen nedanför en brant slänt med kompost och lite annat som stoppats undan gick Aili i skall! Slänten söktes igenom men ingen sköldpadda hittades.
Aili hade jobbat intensivt länge och drack regnvatten som samlats på en pressenning. Hon fick nu vila och Modji sattes i arbete. Även Modji fick nosa på sköldpaddans värmematta och lite ihopsamlad skit. Modji har tidigare vallat in andra grannhöns och brydde sig inte mycket om de frispringande hönsen. Inte heller katten störde Modji i arbetet. Matte jobbade på samma sätt med Modji som med Aili över hela tomten och i närområdet. När Modji kom fram till den branta kompostslänten, men uppifrån, gick även hon i skall!? Modji fick gå ner och söka av slänten nerifrån samt området närmast runt omkring. Här fanns ett intresse, men tyvärr hittades ingen sköldpadda.
Några täta buskage söktes av ytterligare en gång, men till slut måste Matte ge upp. Två hundar hade jobbat mycket motiverat under lång tid utan att låta sig störas av vare sig frispringande och nyfikna höns, en katt eller hundar inne i huset. Mycket mer kunde inte Matte göra.
Men visste hundarna vad de letade efter? Förmodligen inte, men de jobbade på uppmaning och letade efter något åt Matte. Hade de hittat sköldpaddan så hade de visat vad de hittat! Kroppsspråket hade berättat för Matte att Aili eller Modji fyndat något som avvek från omgivningen. Något annorlunda. Troligtvis hade svansen börjat gå och huvudet sträckts fram, eller så hade de backat. Kanske skällt. Sköldpaddan är rätt stor numera.
Familjen var tacksam över att ha fått hjälp och imponerades av att hundarna jobbade så enträget trots störningar. Även en grill med matos ingick bland störningarna! Matte hade hoppats på fynd, men tyvärr blev det inte så. Efter en lång tids sökande for Lapskflocken hem igen med tolv ägg från de nyfikna hönsen som tack för hjälpen!