Torsdagen bjöd på lite svalare väder. Matte hade lite mer ork att ägna tid åt trädgården i den härligt svalkande vinden. Snyggade till runt kanten på den runda rabatten mitt på gräsmattan. Den som en besökande hundägare kallade rondellen, när hundarna jagade varandra runt den i varv efter varv! Det är ofta jaktleken koncentreras kring denna runda rabatt! Som nu är full med växter och i centrum har Höstfloxen just slagit ut. En lila sort med vit mitt och en vit sort med lila mitt. Riktigt snyggt har det blivit och nu vajade de i vinden. Matte älskar Höstfloxens doft! Syrénhortensiorna är på väg att slå ut och sensommaren nalkas. Krusbären är lagom mogna för att vara både söta och syrliga och de vita vinbären smakar mums.Trots buskens taggar gör Aili gärna Matte sällskap i krusbärsplockandet. Aili går också gärna i bäckfåran som nu är aningen mer vattenrik och inte full så geggig. Där krafsar Aili med framtassarna och stoppar sedan ner hela ansiktet och fiskar upp svarta och vattendränkta grankottar. Vilka hon sedan lägger ifrån sig på gräsmattekanten. Även i bärplockandet och muddrandet i bäcken är Aili en klon av mor sin. Som gick under namnet Muddermodji!
Matte talade med Mánnus nya matte i telefonen och de befann sig i Östersund, dit de tagit tåget på en resa för att lära känna varandra. För att hälsa på barnbarn dessutom. För att se vad Mánnu tyckte om det hela. Mánnu hade infriat förväntningarna om att vara en god kamrat att ha med på resa! Det var helt underbart att få höra att han smält så väl in i sin nya familj! Mánnu har varit i centrum i en hel vecka och han verkar njuta av uppmärksamheten. Husse och Matte uppskattar mycket att få veta hur Mánnu har det och vad han får vara med om. Tack för det! Matte fick ta del av planerna för hans träning framöver och kommer nog få träffa honom lite då och då. Det känns gott. Ett särskilt band knöts när han som ung besökte Husse och Matte och sov över med jämna mellanrum. Låg i soffan i vardagsrummet och var en del av familjen. En annan tid. Lite nostalgi.
Matte tog i kvällningen med sina hemmavarande hundar på en moppepromenad i området. Enligt termometern var det ännu rätt varmt, men vinden var kraftig och svalkande och farten var jämförbar med när Matte tidigare kunde stavpromenera med sina hundar. Trots vinden blev Matte anfallen av både bromsar och mygg där hon satt med båda händerna låsta, i framförandet av moppen med en hand och hållande i hundarna med den andra! Men lite skit får man ta och Matte skall inte klaga. Det är värre för alla som får myggbett som kliar när myggen sticks. Av någon egendomlig anledning får inte Matte det. Vilket kan reta gallfeber på omgivningen i den orättvisa som drabbar dem.
Kvällen var ljummen och behaglig och den kraftiga luftfuktigheten de senaste dagarna hade luckrats upp en aning i blåsten.