Måndag.
Ett nytt fäste till en rullgardin för mörkt sovrum behövdes. Matte väcktes av Aili för tidigt, när rullgardinen var trasig! Flocken for iväg til Arninge där Jysk visade sig ha stängt för ombyggnad. Utan ett enda ord som angav orsaken till att det oväntat var stängt! Inte ens i den närmaste butiken intill visste man något alls!? Information ficks av en händelse av en som visste av en slump. Färden gick vidare till Jysk i Åkersberga, där önskad pryl fanns hemma. Hem for flocken.
Matte forsatte tömma pallkragarna, där potatis odlats, på jord. Som fick göra nytta annorstädes. Först nu har jorden tinat ända ner i botten - trots ett upphöjt läge! Ny jord skall in när pallkragarna torkat upp och myrorna flyttat ut för gott.
Matte tog sedan en promenad med båda hundarna upp till sjön. Det är en dryg månad sedan Modi fått gå denna sträcka och hon gladdes åt nya dofter och åt att få gå på skogsstigen ett stycke. Innan Matte vände hemåt igen. Sträckan var totalt en kilometer och det gick i mycket sakta mak av hänsyn till Modji. Mycket nosande blev det! Modji lämnades sedan av hemma hos Husse och Matte tog med Aili på en längre promenad. Som borde ha varit en powerwalk, men Mattes rygg var trött av flera dagars grävande för att tömma pallkragelådorna med dubbel pallkragehöjd på lastpallar och kompakt nytinad jord. Ryggen fick vara hävstång lite för mycket. Totalt traskade Matte och Aili i nittio minuter.
I kvällningen vallade Matte av en fjärdedel av gräsmattan framför huset mycket noga. I den väl avvallade sökrutan strödde Matte ut små foderkulor ganska tätt, för ett minisök för Modji. Hon behöver både komma igång fysiskt och få mental stimulans. Det är lättare att gömma många små godisbitar på en liten yta än många människor och sök är vad Modji gillar bäst av allt. Aili fick också vara med och leka. För att undvika hets och stress fördes båda hundarna ner till gräsmattan i koppel. Modi släpptes på sök först och Aili fick vara publik, kopplad bredvid Matte. Aili släpptes inte iväg på söket förrän hon var alldeles tyst. Det tog lite tid och Modi kunde söka i lugn och ro en stund. Mycket hann bli hittat innan Aili fick slutstäda.
Modji rörde sig fritt och fint när hon sökte av ytan och hon väljer även att trava lite ibland när hon rör sig på tomten. Hon rör sig lite lättare nerför yttertrappen, men en viss stelhet och smärta finns ännu i frambenen. Knölen vid skulderbladen fortsätter att minska. Modji reser sig nu utan några problem. Det är stor skillnad på henne helt allmänt mot när hon blev inlagd och innan hon fick kortison insatt för två veckor sedan.
Tanken på vad som troligtvis hänt om Modji inte fått träffa en ortoped till slut skrämmer. Trettonåriga hundar satsar man inte så mycket på, om ingen diagnos kan ställas, när de kommer in akut. Vad det verkar. En gammal hund. Modji visade dock tydligt att hon var beredd att kämpa! Att hon ville leva!
Klicka för större bild.
