På torsdagmorgonen tog Matte med sig hundarna upp i skogen på en kort promenad. En lagom uppvärmning innan sjukgymnasten skulle dra i Mattes ben. Han konstaterade även att Matte i förra veckan lyckats stuka den redan onda foten och förvarnade om en lång läkeprocess, samt uppmanade Matte att rikta blicken framåt vid promenerandet..... att kliva ner i potthål och vrida runt fötterna är inte att rekommendera. Nu hoppas Matte på en barmarkvinter utan halka, för med Mattes klumpighet slutar det väl annars med två brutna ben..... Arma jyckar! Men Matte tycker mycket om vita vintrar och skidåkning. Egentligen.
På kvällen for hela familjen iväg till samma träningsställe som de senaste veckorna. Två Nástisöner med ägare anslöt dessutom. En ren Lapskträning med fem Lapska Vallhundar på plats.
Nu fick både Epic (Adja) och Lime (Aiko) ingå i träningen i turordning. De fick inte börja med att busa i den stora hallen. Lite ordning och reda från starten. Gázzi fick ett sök där Matte bett figuranterna att gömma sig nära varandra i den bortre änden av sökområdet. Tanken var att Gázzi skulle få söka tomt i början och sedan fynda på slutet. Men riktigt så blev det inte. Gázzi, taggad som vanligt, fick vittring från de gömda människorna på mycket långt håll och stack dit direkt. Hon markerade de tre figgarna mycket bra, vartefter hon fann dem med några få meters mellanrum. En hund kan separera vittringen från olika människor som befinner sig mycket nära varandra. Hunden vet när den kommer fram till ett dolt utrymme om där finns en eller flera personer. Det gäller att få hunden att förstå när det inte räcker med att markera alla på en gång och när hunden måste markera varje individ. Sitter tre personer tätt intill varandra i ett bilvrak är de synliga för föraren när hunden markerar. Då kan det räcka med en kollektiv markering. Är de däremot dolda under en säng, i en garderob, under en raserad vägg måste hunden visa att det finns flera människor gömda på en liten yta, genom att markera var och en av dem.
Matte valde att störa Modji under hennes arbete. Något hon behöver träna på i arbetssammanhang. Både i sök och rallylydnad. Modji fick alltså ett frisök där en person slog med ett järnrör och stökade och agerade räddningsarbetare och en person promenerade omkring med sin hund i området. Modji jobbade bra och kollade endast helt snabbt av den som jobbade och hunden. Jobbet var viktigast. När hon inte fick någon respons sorterade hon bort dem och fokuserade på söket. Hon hittade figgen nära räddningsarbetaren och markerade mycket bra med ihållande skall.
Násti fick även hon ett frisök och skötte jobbet bra. Full fart över all bråte och omedelbara och ihållande markeringar av figgarna. Husse var nöjd.
Epic och Lime fick varsitt likadant "sök". Det gick till så, att en person var gömd på ett för föraren okänt ställe. Hunden släpptes lös och fick själv välja vart den ville gå. Även en ung kille kommer ihåg var det fanns en människa gömd för en vecka sedan! Nu var det en under kvällen använd lega, så där låg gammal vittring kvar. Nyttigt för småpojkarna! De skall tidigt lära sig skilja på gammal och färsk vittring! Blindmarkeringar vill man inte ha! Det var väldigt intressant att se hur de samlade ihop sig och koncentrerade sig när de fick första aningen av vittring från den gömda människan! Båda killarna fullföljde och jobbade runt och i vittringsfältet för att hitta vittringskällan. Vilket tyder på ett gott figurantintresse. Till slut hittade de sin figge, gömd mellan stora metallsektioner. De jobbade inte tillsammans! Upplägget var däremot lika och de genomförde sina "sök" likartat. Duktiga små bröder som mamma kan vara stolt över!
Det som är viktigt att påpeka här, är att ingen av killarna (6 m. i nästa vecka) har fått något kommando när de släppts lösa! Hunden har bara släppts helt förutsättningslöst i en öppen hall där en människa funnits gömd. Föraren har inte pratat med hunden, endast styrt den lite i olika riktningar, genom att själv röra sig i olika riktningar. Hunden har fått springa fritt. Vartefter kommer de här unga grabbarna att bygga upp en förväntan om att hitta den där trevliga personen med godis, som är gömd någonstans. De kommer att bli medvetna om en kurragömmalek som de är delaktiga i och där de gör en vinst genom att koppla på näsan. De kommer att söka vittringen. I stället för att händelsevis hamna i ett vittringsfält. Den så viktiga grunden för sökarbetet! Fortsättningen är att de skall börja gå vindstigar för att lära sig att aktivt söka vittringen.
En del hundar har nått långt i sin utbildning, men jobbar fortfarande utan att egentligen veta vad de håller på med. De har fått utdelning på att bara springa omkring för att råka få vittring. I stället för att söka den.
Med detta sätt att träna väcker man hundens nyfikenhet och vilja att söka. Om där finns något att väcka. Så här är Husses och Mattes egna hundar tränade som relativt små knytt.
Avslutningsvis fick Epic lite ringträning tillsammans med sin mamma. Han skall utställningsdebutera på en inofficiell Goldenutställning på söndag. Ett bra sätt att utställningsdebutera och en hundutställning är en mycket bra socialträning.
Naturligtvis fick småkillarna träffas och rasa runt inne i hallen, innan de skiljdes åt för kvällen! Rätt som det var hade en av dem hittat den gamla tvättsvampen de lekte med för ett par veckor sedan! Nu blev det jaga av! Över korrugerad plåt som slamrade under tassarna och långt utom synhåll från alla tvåbeningar! Här var det två grabbar som började ha åsikter och som tog för sig av miljön. De hade full koll på alla ben när de for över och emellan allsköns bråte och några riktigt stora arbetsfordon. Härligt att se att Nástis söner inte är försiktiga och ängsliga, utan snarare ser möjligheter i en främmande miljö.