Lördagen blev en dag full av olika aktiviteter.
När Matte fixat till några dokument med bilder på hundarna, skrivit ut och plastat in, var det dags för hela flocken att packa ryggsäcken med kakor och dricka och bege sig in till Gärdet i Stockholm. Här skulle en födelsedag firas på ett omsorgsboende och viktigast av allt var att hundarna följde med! De var mycket saknade och efterlängtade sedan det senaste besöket i maj! Matte har messat bilder regelbundet men inget är ju som besöken av hundarna själva! Besöket hängde lite i luften på grund av stor trötthet, men månne var det vetskapen om det nära förestående hundbesöket som fick läget att vända och långfika ute i solen blev en möjlighet trots allt. Efter en dag till sängs välkomnade födelsedagsfiraren hundarna från rullstolen ute på gården, där kaffebordet fixades till och hundarna bands upp i full koppellängd nära rullstolen. Ytterligare firare anslöt med hemgjord tårta och hundarna blev allt mer intresserade av godsakerna, men vet att inte förese sig själva från bordet. En ovana som ingen av Mattes hundar har lagt sig till med. Ätbara saker på bord, är inte för dem. Oavsett höjden på bord eller bänkar. Det som är avsett för hundarna serveras på golvet eller ur någons hand, följt av "varsågod". De skötte sig alltså fint och slog sig til ro med vad som erbjöds på marknivå. Varsina hundtugg vid sidan av bordet.
Att ha Modji och Aili intill rullstolen var en födelsedagspresent så god som någon, för den som älskar hundar. På avdelningen har det funnits en terapihund, som sorgligt nog flyttat till hundhimlen och att det fanns fler som saknade en hund i vardagen var tydligt. En dam tog sig ner på gården med rollator, enkom för att få umgås lite med de två Lapska. Totalt ointresserad av ras och övrigt! Det var två HUNDAR på besök! Hon berättade att hon själv hade en tax bortåt gatan, men den fick hon inte länre träffa så ofta. En tankeställare. Här satt två personer vana vid att leva med/umgås med hundar och båda saknade denna del av sina liv väldigt mycket. När det inte längre är möjligt att leva sina liv i det gamla hemmet. För inte länge sedan läste Matte om robothundar som tänkbara alternativ för äldre på "hemmet" att klappa för stimulans och "måbrakänsla".
En sak var kristallklar och det var att ingen av dessa båda, helt klara i skallarna, hade tyckt att en hundrobot hade varit kul! En leksakshund. De uppskattade den lugna och stillasittande Modji, som lät sig klappas och kelas med enligt den klappandes önskan. De uppskattade den empatiska och kommunikativa Aili som satte upp en tass och sökte ögonkontakt!
Självklart får sådana möten Matte själv att fundera över hur hundlivet kommer att se ut i framtiden. En stroke kan alla drabbas av, med förlamning och ett fortsatt liv i rullstol. Inte nödvändigtvis åtföljt av förlorat intellekt och kommunikationsförmåga. Men oförmåga att klara sig själv hemma.
Timmarna rann iväg och den dagen innan så trötte njöt av livet, solen, luften, uppvaktningen, kaffebordet, glaset med whisky och HUNDARNA!!!
Men allt roligt har ett slut och så småningom måste besökarna bryta upp efter en hel eftermiddag i trevlig samvaro. Den stora råttan som Modji upptäckte vid häcken började ana tappade kaksmulor och Modji och Aili gjorde sitt bästa vid städningen under bordet, innan de lämnade gården.
Väl hemma fick hundarna sin middag och rastades, för att sedan lämnas ensamma hemma några timmar. Husse och Matte var bjudna till grannen på surströmmingsskiva. Debut för båda! Matte har nöjt sig med och avskräckts av lukten tidigare och har räknat sig själv till skaran som inte äter surströmming. Men man kan ju inte dö nyfiken. Trots allt är det ju många som gillar surströmming och som mamma och dagmamma mässade man ju:" Man kan inte säga att man inte tycker om - om man inte har provat!"
Så vid fyllda sjuttio kunde inte Matte längre vara trovärdig kände hon. Matte hade ju faktiskt aldrig provat. Matte fixade en tunnbrödsmacka med alla tillbehör utom messmör. En sak i sänder och messmör har Matte faktiskt provat och gillar det inte. Men tunnbröd med mandelpotatis, rödlök, en surströmming och en skiva tomat var rätt ok faktiskt. Så Matte tog en till. Husse provade och om surströmming tycker han inte. Nu har han i alla fall testat detta.
Hem traskade Husse, Matte och annan granne längs vägen, i den alltför tidigt fallande skymningen. En erfarenhet rikare.