På måndagen var Husse, Modji och Kirous, som tidigare nämnts, på parningsresa till Kirous hemmatrakter. Det gav tydligen mersmak.
Kort efter det att Husse kommit hem, larmades familjen ut akut på ett skarpt sök i Stockholm. En man hade försvunnit från ett boende, kvällen innan. Matte fixade en vikarie för sig och Modji. En hundförare bör inte jobba ensam. Naturligtvis var en skallgångsstyrka också utkallad av Missing People.
Modji och Kirous var separerade för att ta igen sig. Hade de fått välja själva så hade de fortsatt med lekarna från tidigare på dagen.
Så småningom ringde Husse och berättade att så snart alla inkallade styrkor sammanstrålat, rapporterades mannen återfunnen vid ett köpcentrum. Nu var de på väg hem. Matte tänkte att det kunde vara läge att släppa ihop kärleksparet innan Husse och Násti kom hem, för att ge dem en chans inne i huset, i lugn och ro. Modji sov i sin bädd i sovrummet och Kirous låg framför brasan. Ingen noterade att grinden i sovrumsdörren togs bort. Trodde Matte. Som satt med ryggen till i vardagsrummet. Mycket snart hördes misstänkta ljud från hallen. Kirous satt redan fast och Modjis huvud var inkilat, med kraftig böj på nacken, mot en stabil byrå. Hon såg inte speciellt lycklig ut. Matte föll på knä och rätade ut Modjis nacke och stöttade det orutinerade paret under hängningen. Det var väldigt vad snabbt det gick, nu när allt stämde och första gången var avklarad. Inte konstigt att tjuvparningar inträffar även i de bästa familjer. När paret känner varandra och vet när rätt dag inträffar. Inget onödigt förspel krävs.
Tisdag morgon.
Matte var vaken tidigt, men Modji och Kirous ville ha sovmorgon i köket. De fick vara ifred och Matte väntade med frukosten. Strax före sju hade de sovit färdigt och släpptes ut i resten av huset. Husse och Násti hade då åkt till jobbet för länge sedan. Matte kokade spagetti till grannfåglarna, som tack för all ägg. Deras väl och ve låg på Mattes axlar. Just som vattnet kokat upp och bubblade för fullt, var det dags igen. På exakt samma plats på hallmattan var nästa parning ett faktum och hängningen var på gång. Matte kände ett behov av att stötta hundarna så att de skulle stå stilla och vattnet kokade för fullt. Modji försökte gå iväg eller lägga sig ner. Med en hand på vardera hunden, kröp Matte sakta, sakta mot spisen. Det rörde sig om en dryg meter. Det räckte att hundarna vred sig lite så kunde Matte slå av spisen och dra undan kastrullen. Ibland är man mer akrobatisk än man kan ana. Om man måste.
Planen var att åka ut till Vettershaga under tisdagen. För att ge Modji och Kirous en ny miljö och nya ytor att vistas lösa på. Men så blir det inte. Ett oväntat och ymnigt snöfall överraskade på morgonen, med trafikproblem överallt och mycket halt. En decimeter blöt snö föll inom loppet av tre timmar. Rådet var att stanna hemma och inte ge sig ut på vägarna förrän det kraftiga snöande avtagit. Sikten var bitvis obefintlig. Det har snöat hela förmiddagen. Men egentligen känns det inte så nödvändigt längre, när hallmattan förefaller vara en bra plats för parning. I stället har hundarna fått roa sig i de nyfallna snömängderna när Matte skottade. Parningsförsök förekom hela tiden, men så snart toalettbestyren var avklarade och Matte skottat färdigt skiljdes hundarna åt. Matte gick till fåglarna och gav dem spagettifrukost och kunde gå hem med sex färska ankägg och två hönsägg i fickorna. Matte ville ogärna halka på vägen, isen doldes under all snö.