Torsdagen blev en vilodag för en sliten Matte. Som nästan börjar längta efter att bli inlagd för att få sin nya höft. Det visade sig att kompisen som skall få ett nytt knä skall opereras samma dag på samma ställe! Varför Matte ringde och bokade samma rum för de två reservdelskärringarna under dagarna på sjukhuset. Ett märkligt sammanträffande som måste göras till något bra.
Vad gäller omplaceringen av Mánnu så hoppas Matte och Husse att en så fin hund med så stor potential finner ett nytt hem så snart som möjligt. Men det är ingen panik enligt fodervärden. RÄTT hem är viktigare än att det sker omedelbart.
På kvällen tittade Aili för första gången på TV med stort intresse. Tittat till ibland har hon gjort, men utan att stanna upp och vara intresserad. Familjen bor i ett litet hus och har en liten TV. Ingen gigantisk väggapparat. Matte tittade på ett program om björnens roll i den samiska kulturen och tron. En stor björn lufsade långsamt över teverutan. Aili som just kom in i vardagsrummet fick se björnen. Rusade fram till teven och tvärstannade två meter ifrån med all tyngd på frambenen, öronen framåtvinklade och svansen höjdes långsamt mycket högt över ryggen. Aili stirrade stint på björnen. Gav ett skall. Ingen ragg rest. Full kontroll. Så gick björnen ut ur bilden och ersattes av en närbild på en samekvinnas ansikte. Ailis svans sjönk och hon började hälsningsvifta mot kvinnan! Tog ett steg fram för att hälsa! Aili blev jätteglad! Men vart tog björnen vägen???? Aili gick fram och nosade på hyllan under teven. Aili vittrade i luften. Ingen björn. Aili slog sig ner framför teven och väntade på fortsättningen. Tröttnade och somnade.
Fredag.
Matte morgonpromenerade med hundarna och hade sedan en del telefonerande att ägna sig åt.
Därefter begav sig Matte och en kompis till ett event där de båda var inbjudna till en eftermiddag omgivna av bilar och lite andra fordon. Såsom helikoptrar och Segways. De två tanterna provsatt engelska skinnfåtöljer och lyxbilar. Provkörde Segway och hade kul. För Matte fanns en specialsegway för handikappade. En sittsegway! En helt ny uppfinning. När kompisen provsuttit en vit sportbil modell större som gick att köpa för närmare två mille, kommenterade hon: "Men är den inte lite plastig?" Mannen som just tagit hennes plats bakom ratten såg förbryllad ut. Kompisen ställde frågan direkt och mannen förstod inte "glimten i ögat". Skinnklädseln i bilen var av yppersta kvalitet och de facto inte helt olik skinnimitation....
Tanterna bjöds på en miniprovbit av något kött, samt små tillbehör och såser. Provsmakning förklädd till "en bjudmåltid". Men det gjorde inte så mycket då tanterna tidigare tryckt i sig hummersoppa och ostron, samt blinier med löjrom på annan gratisservering på området. Några av de väldigt många gästerna medförde hundar. Samtliga av mixade modeller. Är det det som är "inne" nu? Blandisar. Kompisen var just på väg att hälsa på ett bekant ansikte, men upptäckte i sista sekunden att det var bekant från TV .......
När en av gästerna lämnade platsen i sin helikopter tyckte tanterna att det var dags att fara hem. Matte styrde försiktigt ut genom den trånga slottsgrinden och tanterna återvände till verkligheten vid rondellen i Märsta.
Aili hade uppskattat mycket att få vara med denna eftermiddag. Det är Matte övertygad om. Men hon och hennes mor och mormor hade fått gå i skogen med Husse i stället. En öppen sportbil är ändå inget som Matte tycker passar för hundarna. Inte för Husse och Matte heller för den delen. Men kul var det att titta på dem.