Torsdagen bjöd på ymnigt snöfall när Matte och Lapsktrion drog upp rullgardinen i det tillbyggda sovrummet! Ett rum som både Matte och hundarna trivs utmärkt i, med sina träväggar och trätak med öppet i nock. Mattes lilla lada! Där alla prisrosetter äntligen fått komma fram i ljuset och slipper hänga i en bunt bakom tvättmaskinen. Ett fönster och en altandörr bildar ett ljust hörn, där hundarna älskar att spana långt bortåt vägen sittande på ett fårskinn och Matte älskar att spana ner i den forsande bäcken några meter neråt slänten.
Innan hundarna flyttade in hit med Matte låg de alltid i samma bäddar intill Mattes säng. Násti närmast, Modji längst bort och minstingen Aili i mitten för trygghet. Nyfikenheten var stor på hur hundarna skule fördela bäddarna när alla placerats intill varandra i vinkel, mellen fotändan av sängen och väggen. Det har visat sig att Násti alltid alternerar mellan bädden längs in i hörnet och den närmast fotändan av sängen. Modji alternerar mellan bädden närmast fotändan av Mattes säng och bädden längst ut med bäst utsikt genom altandörren. Aili växlar mellan bädden längst ut mot altandörren och bädden i hörnet. Så växlar de tre Lapsktjejerna lite hur som från kväll till kväll. När de ensamma går och kvartar i sovrummet på kvällen, innan resten av flocken gjort kväll, blir det alltid bädden i hörnet eller närmast altandörren. Enkla etologistudier på det mycket lilla planet! Men sådant tycker Matte är mycket intressant och essensen av att leva med flera hundar i flock. Ett ständigt iakttagande av hundars beteeende i vardagen. Ett ständigt studerande och lärande!
Matte hade innejobb att hålla sig sysslesatt med och avvaktade med att gå ut till dess snön slutat falla. Från att ha varit minusgrader steg temperaturen och snön blev allt blötare och tyngre. Hundarna fick rasta sig själva en stund på tomten, men valde rätt snart att återvända in för att torka upp framför brasan.
Fram på eftermiddagen hade snön övergått i fint och tunt regn som kändes som att få en använd disktrasa i ansiktet! Matte tog med hundarna på en rask men inte alltför lång promenad, då förvånansvärt mycket snö hade fallit och behövde skottas undan. Lapsktrion stannade ute och höll Matte sällskap en stund, men blev allt blötare i regnet och drog sig rätt snart tillbaka upp på glasverandan. Där satt de på rad på översta trappsteget och höll koll så att Matte hade tillräcklig arbetsmotor och självständighet för att utföra sitt arbete väl! Matte kämpade på med skyffeln trots den ännu onda skadade högerhanden och gradvis förflyttades tunga snömassor bort från husets framsida, gången till grinden och hela infarten kring garagetält och vedbod. Matte är rätt uthållig i arbete och inte helt enkel och matchar nog sina hundar rätt väl. De Lapskas kynne passar familjen fint! Men så har de föregåtts av Dvärgpudel, Husky och Husky-Schäfermix (räddningshund) för Matte och Tax, Dvärgpinscher, Västgötaspets, Border Collie och Flattar (räddningshundar) för Husse.
Matte har även haft en Fjordhäst hemma på "tomten", boende på en gård i väldigt många år och jämför ofta Lapskträning med att rida/köra Fjordhäst eller annan Ponnyliknande ras. Myket egen vilja! Man bör gilla utmaningar.
För den som vill leva livet helt problemfritt och alltid vill ha full kontroll, ogillar överraskningar och att bli motsagd, är prestigefylld och saknar humor är det bättre att köpa en annan hundras än en Lapsk Vallhund. Är Mattes och Husses erfarenhet. Den som bara vill ha en hund att promenera med, bör också skaffa sig en annan ras.