Ytterligare lite snö föll under lördagen. Inte var det mycket, men tillräckligt för att bilda en ny och mjuk yta på den blöta snö som frusit till under natten.
Busfröna tog för sig och lekte gärna utomhus i den två-tregradiga kylan. Ingen kall vind och småttingarna höll sig varma genom att hålla igång. Som vanligt både med varandra och med mor och mormor. De fick sin dagliga koppelpromenad och Husse skogspromenerade de vuxna hundarna.
Bäcken flyter allt stridare och forsar ljudligt fram rakt framför huset. Ingen större fara för de nyfikna knytten längre. De sträcker sig ner mot vattenytan för att nosa på den. De blir allt mer våghalsiga när de leker på bäckbrinkarna och rätt som det är kommer nog någon av dem att rulla ner i vattnet igen. Matte lämnar dem inte utan uppsikt. Det är som att vara ute med en skara småbarn. Ögon runt om är vad som krävs.
Syskonskaran har utvecklats väl hittills. Husse och Matte är nöjda med vad de ser. En skara nyfikna och uppfinningsrika valpar, som lärt sig att hantera sina kroppar väl i olika situationer. God kroppsuppfattning, balans och koordination. De förefaller robusta både fysiskt och psykiskt och kombinationen Modji / Kirous känns så långt som ett mycket bra val. Tack för lånet! De avreagerar snabbt, när de utsatts för obehagliga överraskningar, vilket Husse och Matte är mycket glada åt. Koskällan är just nu Ailis favorit och den är totalt betydelselös för de andra två. De kliver över den och den skramlar till på klinkergolvet. Utan att någon av valparna reagerar. Coola knytt.
Trots att Matte först tejpat alla vred till spisen och sedan över detta tejpat fast en bordstablett i plast med silvertejp, samt stoppat ner bordstabletten innanför ett handtag på ugnsluckan, lyckades något av busfröna åter slå på spisen sent på fredagkvällen.....
Bordstabletten var undanputtad och tejpen över vreden lossdragen. Yttersta vredet tillslaget på max. Husse och Matte satt och tittade på TV och tyckte att det luktade bränt. Brandvarnare finns och är kollad. Med tre tremånaders Lapsksyskon i hemmet, saknar inte livet viss spänning.