Fredag.
Klockan 8.44 föddes Elliot. 3.408 gram tung och 49 cm lång. Husses barnbarn och Mattes bonusbarnbarn. Ett litet människoknytt kom till världen!
I förra veckan dog Mattes äldsta släkting vid 97 års ålder. I går föddes en liten kille in i familjen. Liv och död. Livet går vidare. Ju äldre man blir desto större mirakel vid varje födsel. Av alla de slag. Tvåbenta som fyrbenta.
Klicka för större bild.
Matte ägnade dagen åt att först ta en långpromenad med hundarna på vägarna i området. Det vasa krosset på vägen är hittills bara tillkört i två hjulspår, så skall man kunna promenera på den nybelagda vägen måste man gå i hjulspåren mitt i vägen. Matte mötte en bil och klev åt sidan och i det oväsen som uppstod när bilen körde på grovt kross, missade Matte att ännu en bil ville förbi bakifrån.... men det gick bra, trots en smal väg. Även om hjärtat tog ett förskräckt skutt när bilen smög tätt förbi.
Eftermiddagen ägnades helt åt betongarbete. Matte blandade så mycket grovbetong som hon orkade bära i en rulle (murarhink) och använde en gammal planteringsspade som murslev. Nu skulle de fint uppbyggda stenarbetena kring stolparna vid infarten säkras för gott, förhoppningsvis. De har blivit nerkörda åtskilliga gånger av dem som nyttjat infarten som mötesplats eller vändplats, men nu har Matte lagt många timmars arbete på att bygga upp allt en sista (?) gång. Naturstenar är anpassade och inpassade för snygga stolpfästen och som stöd för fyllningen av kross kring vägtrumman. Nu skal väl varken kross eller stenar rasa ner i diket mer, hoppas Matte. Som stod i diket i 4 1/2 timme och murade ihop alla stenar. Sista slatten grovbetong smackade Matte in när det var nästan helt mörkt.
Aili är en ögontjänare av guds nåde!
När Matte stod utanför staketet sabbade Aili Mattes trädgård efter bästa förmåga! Hon grävde lite här och lite där och väldigt mycket på något håll. Aili klev åter upp i den runda fina rabatten mitt på gräsmattan och grävde upp nysatta tulpanlökar. När Matte jobbat färdigt med sitt gick hon runt i trädgården med ficklampa och återställde Ailis olika gropar och kunde inte se huruvida Aili ätit upp några tulpanlökar eller inte. Matte hade försökt förebygga med mängder med blompinnar som staket och hinder, men vad är väl det som hinder för en självständig hund med mycket motor och god problemlösningsförmåga?!
Modji och Násti höll sig på glasverandan. "Blanda inte in oss!"
Vid något tillfälle hade Matte kommit på Aili mitt i grävandet när Matte tog en kort fikapaus och rätade på ryggen. Men Aili uppfattade nog bara att just det hålet var olämpligt att fortsätta att förstora och gjorde helt sonika nya hål i trädgården.... Hundar vet mycket väl vad de får och inte får och vet också mycket väl när vi ser och inte ser! Vetenskapligt bevisat och redovisat i Per Jensens läsvärda bok om hundar som skäms.