Matte startade torsdagen med att ta en hundpromenad upp till sjön Hoven. Iskall blåste vinden över sjön och de gula björklöven singlade ner över Matte och hundarna. Den blå himlen speglade sig i vattnet och luften var hög och klar. Konturerna skarpa. Hösten är här. Denna sommar har badklipporna legat mer eller mindre öde, i väntan på att sommaren skulle komma. En sommar som aldrig riktigt kom igång och nu är hopet om mer långvarig sommarkänsla definitivt över.
Hundarna lämnades sedan hemma och Matte ställde upp som chaufför åt en granne som behövde hjälp och just nu är billös. Bor man ute i skogen med dryga sex kilometer till en sällan gående buss och med en väg dit som är livsfarlig att vandra längs med, måste man ställa upp för varandra. Turen tog några timmar och bland annat lyckades Matte och grannen gå vilse i ett Täby Centrum under tillbyggnad. Täckta trägångar utvändigt, med avsaknad av kontakt med yttervärlden och dålig skyltning, bjöd paret på en väldigt lång omväg för att komma till banken. En trappa visade sig dessutom vara nermonterad. Matte tyckte synd om äldre med dålig syn och svaga ben. Snart hör man väl dit själv... I väntan på det får man glädja sig åt 50:- lägre skatt varje månad! Planering pågår angående i vilket hål den slanten skall stoppas.
Matte ägnade eftermiddagen åt att rensa resten av bäcken och vattnet var redan aningen kallare. Vinden var kraftig och isande men solen värmde gott och hundarna bredde ut sig i lä framför huset. När Matte rensat klart tog alla en kortpromenad bortåt vägen. Modji ville som vanligt ha dragkamp med kopplet, men kom helt av sig när en ekorre rusade över vägen strax framför henne. Varken Gázzi eller Násti brydde sig nämvärt. Lite lagom blasé tittade de efter den snabba korren.