Tisdag.
Modji är alltid morgontrött, men denna morgon efter en dag med intensivt nosarbete, var Modji extra morgontrött. Hon låg kvar i sovrummet långt efter sin normala uppstigningstid. Matte dröjde med frukosten för att inte störa henne. Framåt klockan tio kände sig Modji redo att möta dagen och då fick alla hundarna sin mat. Ute öste regnet ner och Matte fuskade och släppte ut hundarna på tomten för ett första toabesök. De var mycket snart uppe på glasverandan igen! Där ute stannade sedan Modji och Aili i några timmar. Helt självvalt! "Gå in du! Vi vaktar!" De trivs mycket bra där ute och tittar bara undrande när Matte med jämna mellanrum frågar om de vill komma in. Så rätt som det är har de bestämt sig och ibland kommer Aili in och Modji blir kvar, eller tvärtom! Någon måste ju vakta! Enstaka gånger är de nöjda samtidigt och går in och värmer sig vid braskaminen.
Matte gick senare en hundpromenad och det hann bli några timmar på tomten när regnet dragit bort.
Det kan vara lätt att tro att det bara är att gå i koppel, eller sitta i fören på en båt och fånga vittringar för hunden när den söker. Att en duktig sökhund är vad som krävs. Att det räcker med att hunden är bra på att hitta människor som är gömda. Att det räcker med att som förare kunna gå med hunden på asfalt eller sitta stilla i en liten båt.
Klicka för större bild!
För att hunden skall fungera som sökhund i skarpa situationer som dem familjens hundar är med om krävs mer än så. Som räddningshundutbildade är de noga testade avseende många olika egenskaper i många olika situationer. Vilket känns väldigt tryggt att veta när man ger sig ut på skarpa sök. En hund som fungerar hur bra som helst och vinner tävlingar i skogssök kanske inte alls fungerar som sökhund i skarpa lägen, då förhållandena där är fullständigt annorlunda mot vad som gäller på en patrullstig i skogen! Familjens hundar har sällan varit ute på stora skogssök i skarpa situationer, boende i Stockholms omedelbara närhet. Däremot i stadsnära oländiga skogspartier, ofta mycket kuperade, med diverse störningar i form av människor och hundar. Ofta motionsspår. Ute i landet ser det annorlunda ut. Med mångmilaskogar utan vägar. För familjens hundar har det ofta blivit sök nära vatten och i de gröna "lungor" som finns i och kring stora städer.
I kraven för en certifierad räddningshund ingår att hunden måste kunna arbeta trots diverse störningar. I form av människor, hundar (löptikar), buller och mat. En certifierad räddningshund måste kunna arbeta med vilken förare som helst, den måste tillåta helt främmande människor att hantera den och den måste kunna koppla av och vara tyst när den är uppbunden i vänteläge. Den måste klara av instabila underlag under arbete och markering och även underlag av olika karaktär. Den måste kunna lyftas upp och firas ner i lyftsele. På nätet finns en filmsnutt när Husse och Modji åker på lina ner från tredje våningen på en byggnad under slutövningen på räddningsutbildningen - RHFU i Skövde.
Modji hade användning av alla dessa egenskaper under måndagens skarpa sök från båt och även på land. Hennes arbetspass började med att hon i handtaget på flytvästen lyftes ner i den lilla båten från en hög brygga. Av båtföraren som hon aldrig träffat tidigare. Båten med plåtskrov hade tofter att sitta på med halkfri beläggning, men inte botten på båten! När Modji stod lutad ut över vattnet med framtassarna på relingen var det både instabilt och halkigt. Hon stod som en bro över mellanrummet mellan förtoften och relingen och parerade de vågor som förekom. Modji fick även ta sig i land från båten genom att hoppa mot de större stenar som gick att gå på i strandkanten. Samt genom att kliva i vattnet på något ställe. Hon har en stor fördel i att älska vatten! Från båten skulle alla upp längs en lodrät lejdare infälld i en kaj, anpassad för stora passagerarbåtar. Ett par meters klättrande. Modji lyftes åter i handtaget på flytvästen av båtföraren och togs emot av Husse stående på lejdaren och hivades sedan upp på kajen, där hon togs emot av Matte. Proceduren upprepades när båtgänget skulle ner i båten igen, men tvärtom. Att bli lyft ut över kajen känns värre för hunden, som ändå skall kunna jobba vidare efter upplevelsen. En smärre luftfärd som illustrerar varför Husse alltid använder en lyftsele på alla "provapådagar"! Detta måste hundarna klara av! Då sådana situationer som den Modji fick vara med om kan uppstå. Här har Modji och hennes förare en stor fördel i att Modji endast väger femton kilo! En Schäferhane hade kanske fått bli kvar i båten. Utan glass vid denna sträckapåbenenpaus med glasstrut vid Stadshuset i Stockholm. Bild på förstasidan.
Modjis förare måste också kunna klättra på lodrätta lejdare från båt till kaj och dök överraskande upp med skallarna bland de promenerandes fötter. Matte hade då suttit i skräddarställning i ett par timmar i båtens för och var tacksam att benen gick att räta ut. Modjis förare måste också kunna ta sig från båten till stora stenar i strandkanten, med risk för att bli blöta om fötterna. Eller upp och ner från bryggor av mycket varierande höjd. Vid alla sök används hundarna främst i partier med träd och buskage och i kuperade områden, samt nära vatten, där deras nosar kan avslöja vad en skallgångkedjas ögon kan missa. Stadiga kängor och säkerhetstänkande är viktiga.
För den hund som endast är van vid att söka i skogen, kan bara ankomsten till storstaden med alla störningar bli lätt omtumlande. Så skall den även kunna utföra ett bra arbete i denna okända miljö. Matte är tacksam för att Modji har torrt på fötterna, även om det är mycket vatten ibland. Násti har samma utbildning och erfarenheter, men med ålderns rätt är hon nu pensionerad från skarpa uppdrag. Koncentrationen brister efter ett normalt träningspass och många timmar i arbete blir för jobbigt för henne vid närmare tretton års ålder. Födelsedag om ett par veckor. Aili utbildas och tränas på samma sätt som sina äldre släktingar, men får inte gå räddningskurs på grund av sina människors ålder. Varken Husse eller Matte kommer att klara löpbandet med tung utrustning i form av syrgastuber, motsvarande kravet för deltidsbrandmän. Bergknallar, båtar och bryggor fixar de dock ännu!