Måndag.
Stängslingen fortsatte under hela eftermiddagen. Nu utan den iskalla nordanvindan, vilket var jätteskönt. Dock låg temperaturen på bara två plusgrader. Husse fäste nät mot baksidan som är prio ett. Matte ägnade sig åt att iordningställa punschverandan för vintern. Halva ytan skall användas för förvaring av krukor och annat från trädgården som skall vara under tak. Detta innebar viss ommöblering för att komma åt fågelmaten som finns här inne och för att få plats med en julgran i hörnet mot stugan och "innegården" för hög mysfaktor. Julpyntar gör Matte gärna men bara på traditionellt sätt passande i en stuga i skogen och aldrig före första advent. Julgran först till Julhelgen. Bara varmvita/gula lampor med fast sken och inget överflöd. Punschverandan med sin nyditsatta antika dörr med spröjsat fönster fulländar känslan av stuga från 1800-talet. Vilket inspirerar inför julen! Matte kånkade och bar, slängde utblommade och frusna sommarblommor och möblerade om. Planerade och funderade. Dörren stod uppställd och hundarna kom in och kollade vad Matte gjorde. Eller snarare om det fanns någon spilld fågellmat på golvet. Gungstolen fick stå kvar så länge, men två bänkar utifrån lyckades Matte lägga på kant och nästan gömma längs väggen. Lillstugan måste även vintertid fungera för övernattning och därmed måste punschverandan utanför behålla en viss värdighet även vintertid. Kanske kommer det att bjudas varm punsch här inne i jul! Vem vet!
Hundarna var inte lika angelägna att komma in nu när det inte blåste så bitande kallt. De fick varsina hundtugg att komplettera uppblött torrfoder med och hade att göra ett tag med dem. De skötte sig fint när någon enstaka hundägare promenerade förbi i det rätt sköna vädret. Aili ville leka och hämtade sin mjukiskanin och bjöd upp Modji till lek. Men Modji tyckte att det började nog kanske närma sig middagsdags, alldeles för tidigt, och hade svårt att avlägsna sig från ytterdörren. Någon kunde ju få för sig att gå in och fixa käk! Matte erbjöd sina tjänster och Aili lekte lite halvhjärtat. Påtagligt besviken över att Matte inte kunde rusa runt på gräsmattan i snäva cirklar och inte slängde sig på marken och kampade om leksaken. Hur kul var det då att själv rusa runt med en plyschkanin i munnen i ystra språng?! Matte kom ju ohjälpligt på efterkälken. Då försökte Matte få Aili att apportera kaninen så att den linkande Matte med höftont skulle kunna kasta kaninen och smyga in lite apporteringsträning. Tji fick hon. Aili satte sig bredvid sin kanin och tomskällde som en toka ut sin frustration. Hon ville leka med sin mamma som hellre vill ha middag. Hon ville inte leka med sin halta Matte som hellre ville träna apportering. Dåligt synkade samtliga således.
Husse, vars rygg mår mycket bättre för närvarande, tog med sig hundarna på en skymningspromenad i skogen. Rådjuren iakttog dem från grannträdgården. En stugkoll hos grannarna gjorde Husse och hundarna när de passerade. Ett oupptäckt uppbrutet fönster kan orsaka ytterligare skador om det regnar och blåser. Men allt var lugnt och de tidigare illa drabbade grannarna blev lugnade. Att gå runt med två sökhundar är en fördel, då de är vana att rapportera och Husse och Matte läser sina hundar väl. "Patrullstig" blev dagens träningspass. Allt man gör med hundarna är ju träning av någonting på något sätt. Om man bara tänker efter. Hundträning är det även när man går en vanlig promenad. Gå fint i koppel, inte skälla på mötande och inte kasta sig efter rådjur och katter. Om man inte samtidigt gör som en del av dem som passerat förbi på vägen i sommar och låter hunden lös och ledig gå vart den vill och skita var den vill (på tomter längs vägen) medan man tittar ner i en skärm och har öronproppar i öronen. Än värre är det när det är små barn som rastas på samma sätt.