Det var så du ofta presenterade dig.
Du har saknats av mig och många, många andra i en hel vecka nu. I dag för en vecka sedan, onsdagen den 28 april på morgonen,orkade ditt härta inte längre kämpa mot den cancer som du kämpat mot i några år. Själv gav du inte upp! Du trodde på mirakel in i det sista. Du stred en strid och du såg ut att vinna för en stund, för ett år sedan.
Men så kom skiten tillbaka i slutet av sommaren. Du gav inte upp. Du stod ut med tuffa behandlingar och du TRODDE! På alla olika behandlingar. Men så tog metastaserna över och segrade för en vecka sedan.
Du fattas mig. Du fattas många! Du saknas av väldigt många. Du var en sann eldsjäl! Du stred för det du trodde på och du trodde på hundrasen Lapsk Vallhund som en arbetande hundras. Inte som en tålig sällskapshund lämplig för alla.
En Lapinporokoira skall förbli en Lapinporokoira. En hundras lämplig för renskötseln. Jag delar din åsikt. Du såg riskerna med ökad popularitet.
En hundras förde oss samman.
Hunderiet på många olika sätt förde dig i mångas väg och många i din väg. Du engagerade dig för andra och såg till andras behov framför dina egna. Något som kännetecknar eldsjälar.
De brinner för det de tror på och ser inte i första hand till sina egna behov.
Den 7-8 mars (länk till blogginlägget därifrån) hade gruppen Lapsk Vallhund i Dalarna en liten träff med en skogspromenad och korvgrillning. En träff där vi som utsocknes hade glädjen att få vara med och du kämpade tappert med två kopplade hundar på skogspromenaden i snö och ishalka! Jag gick bakom dig och hade svårt att hålla jämna steg.
Klicka för större bild.
I slutet av mars tränade du med dina hundar. Du var engagerad i både jobb och hundklubb. Du behöll din vardag och kämpade på mot inkräktarna. Upprepande: "Lev nu! Dö sedan."
Något vi som kände dig bör göra till vårt eget mantra. Tag vara på livet medan du har det! Det gjorde du verkligen. Vi har mycket att lära av dig.
Några som har tränat tillsammans med dig har yttrat:
"Anneli kommer vara så saknad. Sån generös, glad och snäll människa- en riktig förebild."
"Annelis glädje och energi kommer att vara saknad.Hon hade verkligen ett leende till alla."
Du lämnar ett stort tomt hål efter dig. Vi är många som är tacksamma över att ha fått lära känna dig. Att få vara dina vänner.
Våra tankar går till din familj.
Att ta farväl är inte lätt. Att ta farväl med restriktioner är inte lätt men nödvändigt. En begravning blir en familjebegravning. Vi är många som är med er i tanken den dagen. Om än inte fysiskt på plats.
Anneli - du fattas oss.
Du lämnade oss alldeles för tidigt!
Den här dagen var en glädjens dag!
Många fina minnen lämnar du efter dig hos många.
Tack för dem!
Nära vänskap hänger inte på ålder. Tack för din vänskap.
Marianne
