FREDAG
Isen på vägarna var nu uppruggad av bildäck med effektiva dubbar. Här på isgatorna är det en nödvändighet med dubbar, men kanske inte i centrala Stockholm. Lite svårt är det för dem som bor utanför tätorten men är tvingade att köra på dubbdäcksförbjudna Hornsgatan.
Nu kunde Matte och hundarna gå på långpromenad i området, men fortfarande var dubbskor eller broddar ett måste. Solen sken, sex minusgrader, ingen biltrafik, bara rådjur. Underbart tyckte Matte. Hundarna föreföll också njuta. Sedan lockade en fika vid vedbodväggen i solskenet. Renskinnet är gott att ha under rumpan.
LÖRDAG
Träning i kulvertarna under klinikcentrum på Ulltuna Djursjukhus i Uppsala.
Träningsdag för hundgruppen i Missing People Stockholm. Men dessvärre kunde bara halva gruppen närvara, vilket innebar familjens två Lapska Vallhundar och en Schäfer. Å andra sidan gav det utrymme åt två besökare från Dalarna, att köra en vända med sina Lapska Vallhundar i en fullständigt främmande miljö. En situation som ger föraren en del nya kunskaper om sin hund samt inspiration för fortsatt träning. Lapsk Vallhund är en arbetande ras. Alla kan inte erbjudas att valla renar och bör då få lämpliga alternativ. Sökarbete är ett mycket bra alternativ, som i grunden kräver samma egenskaper som en renvallande hund behöver ha. Leta upp och återföra saknade flockmedlemmar. Folk eller fä. Berikning! Många Lapska är mycket bra sök/spårhundar!
Matte hade tagit med en liten hårtuss i en oanvänd liten plastpåse, som legat ett dygn i frysen. Håret var endast hanterat med en grilltång i metall. Likaså hade Matte tagit med den strumpa som suttit på Mattes fot några dagar. Strumpan knöts fast runt ett rör, lite skymt, i noshöjd inne i ett fläktrum. Hårtussen greppades med grilltången och stoppades in i centrum av en tom kabelvinda. Placerad i en alkov till en av kulvertarna. Först körde Schäfergrabben och så snart han kom in i fläktrummet tog han vittringen från Mattes strumpa. Han till och med knöt loss den och överlämnade den tilll Matte! ID-sök! Vilket han inte alls är utbildad i. Imponerande! På mycket långt håll i kulverten fick han sedan vittringen av den lilla mängden hår och spikade vittringskällan rätt snart. Mycket snyggt jobbat! Han är en certad bevakningshund och tränad på hår m.m. efter grundutbildningen. Som avslutning fick han två figgar som motivationshöjare.
Modji fick strumpan i fläktrummet, håret i kabeltrumman, en figge i mörker på en stege i en djup nisch i en kulvert och en figge bakom stegen upp till operationssalen för stora djur. I utrymmet under dessa två operationssalar är doften aningen speciell och kan variera en hel del.... Nu låg här lite hästhår. Operationsborden kan sänkas ner för rengöring. Bra störningar! Matte utmanar Modji inför mammaledigheten!
Modji antog utmaningen och gjorde ett kanonjobb! Hon drog iväg i kulverten, in i mörkret och skallmarkerade figgen uppe på stegen, vidare till nästa kulvert och in i det mörka rummet under operationssalen. Där skallmarkerade hon direkt när hon fyndade Husse. Vidare genom kulvertsystemet i god fart och in i fläktrummet. Strumpan hittade hon direkt och skallmarkerade. Hon är lärd att inte röra! Bra jobbat! Vidare i kulvertarna och så fick hon vittringen av håret. Inte på lika stort avstånd som sin manlige och mer rutinerade kollega, men mycket tydligt och hon hade ingen tendens att springa förbi. Hon skallmarkerade snyggt mot väggen mitt emot till en början . På samma ställe där Schäferkillen först tog vittringen. Modji jobbade sig närmare på uppmaning "visa" av Matte och spikade så vittringskällan. Modji godisbelönades när hon tryckte nosen mot centrum på kabeltrumman. Mycket tydligt och mycket bra jobbat!
Som avslutning fick Modji pausa en liten stund, när fyra figgar stack iväg in i ett annat utrymme och gömde sig längst in i ett källarförråd. Innehållande diverse skelettdelar från djur. Undervisningsattiraljer. Fyra figgar på samma plats och klang och jubelföreställning med godisregn! En bra avslutning och belöning efter väl genomfört arbete! Duktig Modji!
Allt tomsökande och träning med minimal människovittring har fåt den något mer högtempererade Násti att fara omkring som en urflippad duracellkanin den senaste träningen. Två hjärnhalvor utan kontakt, god kondition och bra röstresurser, samt en sju jäkla arbetslust! Hon har inte direkt varit sinnebilden för en nästan tioårig hund! Men kul har hon haft och motion har hon fått. Hennes mamma Gázzi var som allra bäst när hon var tio år ung! Rutin och bra samarbete.
Det är detta kynne som gör att hundarna fortfarande vill jobba efter så många år! Vinnarskalle! Vill jobba! Vill fynda! Det är hopplöst att försöka köra upp en hund som redan i tvåårsåldern måste peppas och lyftas för att vilja jobba. Det håller inte i längden och egentligen skulle inte någon enda Lapsk Vallhund ställa sig tveksam inför hårt arbete. Rasen är en arbetande ras där renvallning är ett synnerligen tufft jobb! Att dämpa en sprakfåle i tonåren kan kännas knepigt för en del, men fixar man det borgar det för att det finns något kvar att jobba med när jycken är tio år. Låt inte de Lapska tappa arbetslusten, uthålligheten i arbete och bli bekväma sällskapshundar. Med ett farligt tilltalande utseende.....
Násti fick ett stort tomsök genom många och långa kulvertar där vittringen från de tidigare ekipagen låg kvar överalllt. Gamla legor dessutom. Hon kördes inte på strumpan och inte på håret. Násti måste koncentrera sig och då kan man inte rusa omkring och glappa! Mot slutet fick hon två figuranter. Matte var gömd i ett mörkt och bullrande fläktrum och en figge låg intill en dörr som leder ut ur kulvertsystemet, efter en låååång och sluttande gång. Násti höll mycket god fart i stora språng och näsan var med och hon var tyst. Men kom omedelbart till skallmarkering när hon fyndade. Mycket bra jobbat.
De två Lapska besökarna gjorde mycket bra ifrån sig. De miljötränades till en början när området gicks igenom inför dagens arbete. Sedan fick de smälta intrycken när de övriga hundarna tränade. Senare fick de varsitt "sök" där de fick köra igenom en del av området för att händelsevis hitta en figurant. Ett av golven består av våldsamt skramlande, löst liggande, metallplattor. Kabeltunnel under golvet. Detta är något som kan skrämma en del hundar. Men båda besökarna fixade detta. Inte heller bangade de för att gå in i de annorlundaluktande utrymmena under operationsborden. Duktiga tjejer!
Samtliga hundar var uppbundna i ett källarutrymme ett stycke från träningsområdet och alla höll sig tysta när de var "i karantän". Trots att två i flocken var nykomlingar. Ett måste för en räddningshund är att lätt kunna bilda tillfällig flock.
Att träna räddningssök är ett mycket bra och utvecklande komplement till skogssökträning. Att träna räddningssök bjuder på utmaningar och kräver fantasi och ger hundarna utrymme för självständighet, problemlösningsförmåga och samarbete. Samt en möjlighet att klättra och klänga och röra sig på något av äventyrslekplatser. Träna räddningssök kan man göra utan att för den sakens skull utbida sin hund och sig till räddningshundekipage. Det är ett för hunden och föraren utvecklande sätt att träna hund och ha kul tillsammans!
Gänget som hade haft kul tillsammans denna lördag eftersnackade sedan över en hamburgare innan hemfärd. Hundarna sov gott i respektive bilar.
TACK allihop för en mycket givande dag!