Fredag.
Husse och Matte tillbringar mycket tid tillsammans med sina hundar och de behöver sällan lämnas ensamma hemma. När det ändå händer tar hundarna det med ro och går i viloläge. Enligt den närmaste grannen uppe på berget sommartid, är det tyst nerifrån stugan med de två övergivna Lapska i köket/glasrummet, mot baksidan av huset nedanför berget. Det är tyst när Husse och Matte anländer med bilen och närmar sig huset och när nyckeln sätts i låset. Hundarna reser sig lojt och sträcker på sig när den tvåbenta delen av flocken gör entré i hallen. Att Modji och Aili vistas i kök och glasrum och inte i hela stugan finns det en tanke bakom. Att vistas på en mindre yta när de är ensamma ger en trygghet i att de ser hela den yta de vistas på samtidigt och det blir lättare för dem att koppla av, när de inte ser vägen utanför huset och infarten med grinden. Inga passerande människor och hundar kan upplevas som potentiella inkräktare. Radion står på med låg volym och suddar ut kanterna på ljud utifrån. Däremot kan de se husets baksida med passerande katter och rådjur och en mängd fåglar vid fågelbordet. Vilket de upplever som en del av sitt revir och det hör till vardagen. De bryr sig inte.
På fredagmorgonen fick Matte se att det i Arninge fanns strimmiga solrosfrön på rea med 20% rabatt, liksom på övrig vildfågelmat. Då det går åt en hel del fågelmat kändes det lämpligt att ta en snabbtur dit för inköp. Hundarna fick stanna hemma. En del turer längs den livsfarliga vägen ut i skogen behöver de ine följa med på. Så här i helgerna är trafiken intensiv hela dagarna och många som är ovana vid den mycket smala, kurviga och backiga vägen är ute och kör. Klockan 06.30 på Nyårsdagens morgon inträffade en frontalkrock mellan två bilar på ett skymt backkrön på väg ut ur skogen. Båda förarna fick föras till sjukhus med ambulans och vägen var helt avstängd i flera timmar, under den besvärliga bärgningen av bilarna. På ena sidan av vägen är det berg och på den andra sidan en brant slänt ner i en dalsänka. Många, inklusive Husse och Matte, känner/kände tvekan inför husköp längs denna olycksdrabbade väg. Nu var det barmark och plusgrader. Ingen halka. Att många kör som vore vägen enkelriktad åt två håll är ett väl känt faktum och här borde det finnas skyltar om "olycksdrabbad vägsträcka"!
Hundarna släpptes ut en stund på tomten när flocken återförenats och de fick en rastningspromenad innan de åter lämnades ensamma hemma. Som sagt, inget som sker så ofta, men ibland är inte hundarna bortbjudna när Husse och Matte är det. Nu väntade några timmar med god mat och fin samvaro med en granne. Mycket franskträning blev det för Matte när svenska ord saknades, men hur man kan lära sig ett helt nytt språk så enastående bra på bara ett par år, när man är pensionär, imponerar stort! Matte syftar inte på sig själv, för undvikande av missförstånd här! Att jämföra seder och bruk länder emellan är alltid intressant och belgisk öl och choklad smakar ypperligt!
Hem for Husse och Matte mätta och belåtna och med ätbara gåvor direktimporterade. Vilket de två hungriga Lapska snabbt uppmärksammade! Choklad är inget de får äta och den asken väckte mindre uppmärksamhet än den med belgiska våfflor!
Lite ensamma hade nog Lapskdamerna känt sig denna lite ovanliga dag. De tog igen saknad samvaro på kvällen, genom att vara knähundar i varsitt knä hela kvällen. För dem var det inga problem att fåtöljsittarna och knäägarna slumrade till framför teven.