Gaggig Matte. Rubriken på gårdagens inlägg var tisdag, men gällde måndagen. Såsom varande en utochindag.
Nu är det onsdag morgon och Matte kommer att berätta om hundarnas tisdag. Matte får reda ut begreppen mest för sig själv.....
På tisdagen sken solen! Väderrapporten på Radio Stockholm, förmedlad på genuin värmländska, förutspådde inte några regnstänk alls, dock lite molnighet fram på dagen. En temperatur på högst 20 grader. På förmiddagen var det 14 grader och Matte kompenserade hundarna för en slö dag innan. Promenaden gick upp till sjön Hoven, där inga badande kände sig manade och hundarna fick ha klipporna för sig själva. En repris av förra onsdagen då hundarna roade sig hoppande på stenar ut från land och badande från den lilla stranden.
Nu bestämde sig Matte för att ta tag i Modjis uppförande. Jättekul att hon älskar att simma! Så mycket att hämtade pinnar kastas mot stranden, varpå Modji tvärvänder och rusar ut och väntar på att få hämta in dem igen. Långt ute från stranden. Intensivt skällande..... Matte har provat att ignorera Modji och inte kasta någon pinne när hon skäller. Men Modji är en mycket bra skallmarkör och kan hålla på länge! Det finns trots allt folk som bor i närheten, dock inte synliga från stranden, men ljudet av en intensivt skällande hund hörs rätt långt.
Matte började med att kräva att Modji hämtade tillbaka pinnen och bar den ända fram till Matte. OK till en början att den kastas framför Mattes fötter. Avlämnandet kan tränas hemma. Men upp ur vattnet måste pinnen för att kunna kastas på nytt. Men inget kast till skällande hund! Att hindra skall ute i vattnet har Matte misslyckats med. Alltså måste Modji bli kvar på stranden hos Matte och hålla sig tyst innan något mer hämtande i vattnet kunde bli aktuellt. Hade Matte pinnen nära sig frustrationsskällde Modji.
Vid stranden har en vänlig granne placerat en fin trädgårdssoffa. Mycket uppskattat! Här satte sig Matte och tog emot Modjis pinnar som hon hämtat i vattnet. Pinnen placerades bredvid Matte på bänken. Mattes pinne. Inte röra! Platsliggning. Tysta hundar. Godisbelöning. Passivitetsträning. Länge! Belöning för lugna och tysta hundar: Pinne kastades ut i vattnet och båda hundarna fick dra iväg. Hela proceduren upprepades flera gånger. Så småningom övergick Matte till att lägga pinnen på marken och sedan sätta sig på bänken och vila. Hundarna fick inte röra Mattes pinne, men höll sig nära den. Enstaka skall tystades ner. När det var tyst och avslappnat gick Matte fram till pinnen och kastade den ut i vattnet. Lite konkurens och en kul lek för hundarna. Lektionen avslutades med att pinnen bars till Matte på bänken och där fick den bli kvar. Godisbelöning.
Matte kastar aldrig pinnar till hundarna annat än vid vattnet. Det är så stressande. Apporteringsövningar görs med annat än pinnar. Vattenleksaker är för dyra för att riskera att inte få inapporterade och att apportera själv är inte alltid aktuellt! Matte har kört med leksaker i långlina för att kunna dra in dem om hunden skulle vägra. Funkade halvbra. Intrasslingsrisk. Så pinnar har det blivit som hämtobjekt vid vattnet. Lättillgängliga. Gratis. Trots allt ett bra sätt att få ut hundarna på simturer när man inte vill/kan bada själv. Det kändes som att detta var en början till att få hundarna tysta när de är vid sjön.
Hussse tog en skogspromenad med hundarna på kvällen och Matte körde ett styrketräningspass. Liktydigt med gräsklippning med den gamla motorlösa gräsklipparen. Fint blir det! Det gäller att jobba med hela kroppen och spänna magmusklerna djupt där inne..... Någon liten rest borde där finnas trots allt? Väl inbäddad.