Tisdag.
En gråblötdisig dag då Matte gav sig ut och raggade med Husse och hundarna. Efter det antiklimax det innebar för några dagar sedan att välkomnas med öppen famn på ett nytt träningsområde, för att sedan tvingas se en högsta chef köra över sin mellanchef och nobba all träning på området. Hundarna behöver omväxling i sin träning och någon någonstans borde kunna se nyttan med "gratis hundbevakning" utanför arbetstid och känna en glädje i att kunna bidra med lämplig yta för träning. Samt lita på att ett gäng hundförare med livserfarenhet vet att uppföra sig och att de tänker säkerhet.
Första uppehållet gjordes inte långt hemifrån. En rätt ny inhägnad yta måste undersökas. Grinden stod öppen och området såg rätt öde ut. En person rörde sig vid en barack och kontakt togs. Det visade sig vara en tidigare räddningshundförare från annan del av landet med stor kunskap om behoven av träningsområden! Gruppen var välkommen för hans del men chef måste kontaktas av Matte. Så småningom under dagen fick Matte kontakt och det lät fint - men markägaren måste kontaktas, då man arrenderade ett stycke mark. På den vägen är det i nuläget.
Färden gick vidare till ett närbeläget mindre industriområde, där en inhägnad yta väl lämpad för räddningssökträning intresserat i många år. Men det har inte gått att hitta någon ansvarig eller ägare och det har alltid sett öde och låst ut.För mycket länge sedan jagade Matte efter den som hade detta skrotområde och hamnade till slut hos en person som blev mäkta överraskad. Man hade ingen aning om verksamheten på detta område och när Matte grävt färdigt framkom att något skumt var det. Inte lämpligt som träningsområde. Många år har gått och nu såg det definitivt intressant ut för träningsgruppen. Grinden var öppen! En personbil stod här. I övrigt var det öde. Matte kollade regnummer och fick tag i bilägaren! Som hänvisade till intilliggande område med kontorsbyggnad och en man mötte upp. Ett byggföretag som tidigare haft tränande räddningshundar på ett annat område och det borde gå att ordna - men chefen var bortrest. Matte lämnade visitkort och lovades besked om någon vecka.
Nästa stopp var ett område där träningsgruppen tränat sedan många år tillbaka, men viss förändring i struktur och ansvarsförhållanden skedde för några år sedan och området försvann som träningsområde. Matte har följt utvecklingen och från mycket renstädat och ointressant under flera år har området nu delats upp för utarrendering "kvartersvis". Det mest intressanta och skrotiga hörnet var nu komprimerat och inhägnat och kontakt förmedlades av tomtägaren till en representant för hyresgästen. Som hörde av sig senare under dagen och välkomnade träningsgruppen! Mycket intresserad och med klart ok från högsta chefen, som tränade Rottisar och de ville båda ha bilder från räddningssökträningen på sitt område! Bingo!
Att hitta områden som skulle kunna bli bra träningsområden är inte det svåraste. Det är att övertyga ansvariga hela vägen om det positiva i att ha ett gäng hundmänniskor på sitt område som är det svåra. Råkar man ha turen att träffa på hundfolk, bruksfolk och dessutom med kunskap om och erfarenhet av räddningshundar, underlättar det rätt mycket!
Skulle nu träningsgruppen råka ha sådan tur att tisdagens "friarfärd" resulterar i tre nya träningsområden i slutändan? Ett är i varje fall klart och kommer att nyttjas på veckans träning.