Tisdag.
Valparnas utbildning inför flytten fortskrider. På förmiddagen fick de samtliga träna på att gå i koppel i tio minuter var. Nu tog Matte ner dem på gräsmattan och Aili följde med för att se vad som hände med hennes småttingar. Hon är påtagligt ambivalent inför deras allt större rörlighet och självständighet! För fortsatt kroppskontakt med dem får hon alltid kolla och tvätta underredet på dem när de flyttas mellan ute och inne och det känns viktigt för alla när digivningsperioeden måste avbrytas så abrupt. De fyra har lite olika kvarstående behov av att tutta och Aili är oerhört rädd om sina tuttar! Dit kommer ingen numera! Juvren har minskat fint och pälsen har börjat växa ut. Valparna tar gärna till lite "tumsugande" hos Matte när de ätit sina måltider. Vilket de så gärna bjuds på så länge de inte använder tänderna. Lite myspys så där i famnen mellan allt stoj med syskonen kan vem som helst behöva. Inte bara den som fick se mjölkbaren igenbommad när den serverade som allra bäst!
På gräsmattan upptäckte de några leksaker som var spännande och de upptäckte ytorna! Vägen tillbaka in i stugan fick de koppelpromenera och mamma Aili visade så fint genom att gå framför. Uppför stenarna och över avgränsningen till grusgången, sedan grusgången fram till betongplattorna och sist de fem trappstegen upp till ytterdörren. Underlaget framför ytterdörren är torkmatta av Astro Turf och valparna fixade allt utan problem. Även trappen som de mötte för första gången. Intressant var att se hur de spårade varandra på gräsmattan!
Även denna dag kunde valparna vistas utomhus många timmar i sträck i sin valphage och de blir bara vildare och vildare för var dag! Vilket får dem att sova djupt mellan omgångarna. Något man som nybliven valpägare alltför ofta glömmer är valpars STORA sömnbehov! Man vill så mycket med valpen när den kommer hem! Men ingen miljö- och socialträning blir bra om inte valpen får sova mycket och smälta alla intryck! Bearbeta dem i drömmar bland annat. Svårast är det när man har mindre barn hemma, men det är svårt nog ändå att låta valpen få sova även dagtid, då den ibland verkar så himla pigg! Men bara är övertrött av alla intryck och inte kan koppla av. Nattsömnen blir bra med lagom doser av aktivitet och vila dagtid.
På eftermiddagen fick valpskaran en lektion i franska, när de fick besök från Belgien! Som snart färdig veterinär var det bonus under vistelsen i grannskapet att få umgås med detta vilda gäng! Timmarna gick och valparna hann både knäsova sött och visa sina talanger när det gällde att klättra! För någorlunda ordning vid matbordet, ger Matte numera valparna maten en och en på bordet med omfamnande inramning för säkerhet. De är fullständigt sjövilda och tippar ut alla matskålar i kattrakandet efter så mycket mat som möjligt, när de får maten samtidigt på golvet och situationen innebär alldeles för mycket stress. Nu hade plötsligt Násste kommit på att hon kunde ta sig upp på stolen och vidare upp på bordet i den bastanta trädgårsmöbeln i valphagen. En mycket förvånad/imponerad veterinärstudent hade något att berätta om rasen Lapsk Vallhund vid hemkomsten!
Utöver att valparna fick lära sig lite franska, fick Matte lära sig en hel del om regler för uppfödning och hundinnehav i Belgien. Intressant! Stora skillnader finns där. Uppenbarligen måste man redan i mycket tidig ålder avgöra vilka hundar som det skall avlas på och övriga kastreras. Tikar som hanar. Ett kirurgiskt ingrepp som görs rutinmässigt som på katter här.
Efter en lång och djup sömn hann valparna med ett sista ryck innan det var dags att flytta inomhus inför läggdags. Nästa granne hade just tittat in med några nybryggda flaskor öl från friggebodsbryggeriet. Nu var det svalt och behagligt efter en lite tryckande och kvav värme under dagen. Att de kan få upp en sådan fart när de jagar varandra mellan stolsben och bordsben är mycket imponerande! De är verkligen fullständigt sjövilda! Det blir en utmaning att ersätta dessa energiurladdningar syskonen emellan och fyrbenta lekkamrater är nog det enda som kan ersätta syskonen när det gäller jaktlekar och brottningslekar.
Aili blev så inspirerad av valparnas energi att hon bjöd upp sin mamma Modji till lite lek på gräsmattan på förmiddagen, när valparna koppeltränade. Nu gick hon in. Medan Modji tittade nyfiket en stund och föreföll tacksam för det skyddande kompostgallret. Som för övrigt Násste upptäckt att man med lätthet kan klättra i.... Mycket snart har alla lärt sig.
Sent på kvällen ringde veterinären angående Ailis aktubesök sistlidna tisdag. Proverna ser fortsatt fina ut men den vaginala blödning hon fick för en vecka sedan kan man inte finna någon orsak till tyvärr. Det är inte ett löp, men likanar i viss mån ett löp. Något läcker någonstans och om det inte upphör kommer hon att ultraljudas igen om ett par veckor. En risk finns för att livmodern inte mår bra trots allt och att den då måste avlägnas. Något Matte innerligt hoppas inte behöver ske. Även om Aili aldrig skall paras igen.