Detta är inte lätt! Det skall Gudarna veta. Att ha kvar en valp och ta tillvara präglingsperioden med träning för livet, innebär att man bygger upp en relation. För att sedan sälja sin hund. En ny situation för Matte, som tidigare lämnat sina knytt när de varit åtta veckor allihop. Utom Násti och Modji då. Att ha kvar Ante nu när han fyllt tio veckor utan att knyta an till honom är en orimlighet. Som enda valp är han nu en i flocken/familjen. Han får leva precis som Modji levde här vid samma ålder. Hans favorit är att anfalla det jättestora vita fårskinnet i soffan och sedan dra ner det. Eller stjäla något att tugga på och sedan gömma sig i trånga utrymmen där inte Matte kan nå honom. Han är nu stor nog att kunna vara lös på tomten med de vuxna hundarna. Men hans mormor leker like väl hårdhänt med honom och måste passas! Gázzi är otroligt lekfull för sin ålder och drog även igång dottersonen Mánnu, 1½ år, när han var här förra helgen. Ante har även börjat lära sig hur man leker med katten Mysjkin. En tålmodig katt som uppforstrat Modji. När en valp är för ettrig säger han ifrån. Genom att fösa bort den närgångna valpen på olika sätt. Alltid utan att göra dem illa. Han har aldrig någonsin fått en valp att pipa till, men de har förstått att backa lite.
På fredagen for Matte till Norrtälje med Násti och Ante. Först ett besök inne på Lantmännen med Ante. Mycket dofter (knarkhundar tränas här ibland) och många djurmänniskor! Ante snodde ett kex ur en hink och fick äta upp det. Positiva upplevelser är viktiga! Många hälsade på honom och han var jättelycklig! En liten flicka blev det första egentliga mötet med barn. Hon klappade och kramade och Ante fann sig i allt. En bra kampleksak inköptes till Ante. Med handtag och lämplig för social kamp.
En liten biltur senare fick både Násti och Ante en mycket kort promenad uppför en gågata till torget vid Stadshotellet. Många människor och många intryck. Då och då satte sig Ante intill en husvägg och bara tittade. Till höger och till vänster. Så bestämde han sig för att promenera vidare. Ingenting upplevdes som skrämmande på något sätt och han visade sig vara mycket balanserad. Solen sken och det var mycket folk i rörelse. Perfekt för valpträning! Matte slog sig ner på en bänk och lät Ante uppleva livet på och omkring torget. Många kom fram och hälsade och Ante uppskattade alla kontaktförsök. Motorcyklar och traktorer passerade och ingendera upplevdes skrämmande av Ante. Hur skall Matte kunna lämna ifrån sig denna goa kille?! Men att leverera en valp som visar sidor Matte inte uppskattar, känns naturligtvis inte alls bra!
Två små barn hade just fått varsin glass och deras farmor och farfar gjorde ett stopp för att hälsa på Ante. Glass är gott! Flickan var i femårsåldern och hundvan och mötet blev till ömsesidig glädje. Hon lät Ante slicka glasspappret och Ante ville äta upp den barnvagnssittande lillkillens glass på en gång. Matte överlät Antes koppel på tösen och de kom mycket bra överens. Hon hittade en liten pinne och körde apporteringsövningar med en oförstående Ante. Varför skulle han lämna ifrån sig den fina pinnen?! När en stor Flatte dök upp fick Matte ta över ett tag, eftersom Násti vaknade till liv från sin plats under soffan och intog en försvarande attityd. Men Ante ställde sig stadigt och stirrade på Flatten och gav till ett skall. Bra kille reder sig själv morsan! Flatteägaren tog stor hänsyn och passerade med hunden i mycket kort koppel. Ante stod kvar och tittade.
Efter den mycket korta promenaden (5 min.) tillbaka till bilen, fick Ante åka hem till skogen igen och vila.
Matte trodde nog att lillkillen skulle sova bra mycket längre än vad han gjorde. Men han sov mycket djupt. I lugn och ro ensam på fällen i köket. Efter att ha ätit sitt eftermiddagsmål.
På kvällen jobbade Husse och Matte i trädgården och Ante fick nöja sig med att vara i valphagen. Inget mer spring efter en morgon lös på tomten och en promenad i Norrtälje. Men Ante hade ny energi och fick ett tokryck i sin hage. Han var helt skogstokig och kastade sina leksaker i luften och hoppade efter dem. Han låg i den stora fodertunnan och fick den i rullning. Fram och tillbaka! Precis som syrran Signe gjorde som knytt. Matte rensade i bäcken ett par meter från valphagen och det var inte helt lätt att koncentrera sig på arbetet.
Matte var mycket nöjd med Antes stadsbesök. Norrtälje är en småstad med en stadskärna av gamla trähus. Där har även Násti och Modji fått göra sina första erfarenheter utanför skogen. Ante förefaller vara en social och stabil liten kille. Ingenting skrämde honom och han träffade många trevliga människor. En bra upplevelse i bagaget för en valp under präglingsperioden.