Matte möts till sin förvåning av generationskamrater och andra som inte alls ser en vaccination mot Covid-19, en sjukdom som på ett år tagit närmare 14.000 människors liv, som vare sig efterlängtad eller ens nödvändig? Man vill "avvakta lite" och man är "rädd för biverkningar". Men man vill givetvis vare sig bli svårt sjuk eller dö. Eller att nära anhöriga och vänner skall bli svårt sjuka/dö i denna sjukdom. Denna världsomfattande pandemi. Man vill väldigt gärna börja leva som vanligt! Man vill kunna resa i sommar!
Orsaken till varför smittspridningen fortsatt är i uppåtgående i Region Stockholm och ytterligare några regioner är, enligt en artikel i D.N. på söndagen, att "svenskarna är pandemitrötta". Trots att många mycket svårt sjuka för närvarande vårdas med andningshjälp och platserna är begränsade och på upphällningen, lever man på som vore pandemin bara något som berör "alla andra" eller inte existerar.
Men om man nu är trött på skiten, varför jublar man då inte och säger JA till möjligheten att få bli vaccinerad?! Förvisso lever förvånansvärt många gubbar och gummor 70+ samt övrig befolkning 70- på, som vore pandemin något som bara berör andra. Avstånd - vadå? Då är det naturligtvis inte att förvänta att man ser en vaccination mot skiten som en solidarisk handling.
Om varenda människa på jorden blir vaccinerad tar väl eländet slut. Vilket inte är realistiskt. Men om alla som är friska och krya tar sin spruta och drar sitt strå till stacken för att bromsa smittspridningen, har man ändå gjort så gott man kunnat. För att fortsättningsvis kunna leva någorlunda som innan denna C-pandemi. Smittan kommer alltid att finnas i någon form, som andra influensor varje år, men mängden insjuknade och avlidna kan minskas.
Om alla bara tänker på sig själva och anser att det åligger andra att se till så att just "JAG" inte blir smittad, går det så klart inte ihop i slutändan. Smittspridningen bara fortsätter och fortsätter och barn och barnbarn blir sjuka och kan även dö i Covid-19. Det är framför allt de yngre som nu smittas och även blir svårt sjuka. Små barn inkluderade. Vi lever i en tid då det egna JAGET blivt allt mer viktigt. Viktigare än VIET. Solidariteten med våra medmänniskor. Vi skänker en slant när det är insamling och fredar vårt samvete. Men vad har andra att göra med om jag vaccinerar mig eller inte?!
Vad varenda paket med cigaretter och dosa snus kan orsaka för biverkningar i kroppen, eller alla kosttillskott och andra preparat på sikt kan ha för inverkan negativt, är mindre tänkvärt tydligen. När man som överviktig och med ett långt rökande liv bakom sig "avvaktar med vaccinering" i rädsla för biverkningar, klingar det aningen falskt i lyssnarens öron.
Om vi nu tar tag i situationen och utför en solidarisk handling och litar på att de som godkänt de vaccin som används vet vad de gör, kanske vi kan träffas som vanligt inom en snar framtid igen! Vi kanske kan åka på normala träningsläger! Gå på kurser som förr och ine hela tiden C-anpassade - utomhus med få deltagare. Vi kanske håller oss friska och vid liv så att vi själva kan ta hand om våra husdjur! Blir den ena i flocken sjuk så blir de andra sjuk och hundarna, katterna och andra husdjur blir lämnade ensamma.
Påtagligt ofta kan man numera se dödsannonser i D.N. där ett par avlidit med några dagars mellanrum. Hussar och Mattar i Husses och Mattes egen ålder. Det får bara inte hända, känner Matte. Det är i nuläget inte främst gamlingarna som dör i Covid-19. De börjar kanske ta slut.
Matte citerar Dolly Parton: "Vaccine, vaccine, vaccine, vacciiiine!" Melodi "Joline".
Här får ni något uppiggande att titta och lyssna på. Matte fick denna länk av en fransktalande vän.
VAR RÄDDA OM ER - OCH VARANDRA!
ALLA ANDRA
Y