Varmt och fuktigt har det varit några dagar. på fredagmorgonen tog Matte med sig hundarna på promenad upp till sjön igen. Men inget helkroppsbadande tillät Matte när Modji löper. Däremot fick hundarna gå på hällar i vattnet och i små vattensamlingar söka godisbitar som Matte kastade ut. Lite svalka kring fötterna. Fler tänkte i liknande banor och vid sandstranden lekte två Lagotto. Resten av dagen växlade hundarna konstigt nog mellan att lägga sig mitt i solen och i skuggan av buskarna på gräsmattan, där det är öppet och fläktar lite. På kvällen fick de stanna hemma i ett väl uppvärmt hus, ingen AC här inte. Är det 28 grader ute så är det 28 grader inne. Sover gör man med fönster och ytterdörr öppna. Det är ändå svettigt. Husse, Matte och Cockermatte tog hundledigt och for till golfklubben för en BBQ kväll. Det gjorde fler grannar och stämningen blev härlig en varm sommarfredagkväll, med utsikt över den lilla sjön intill klubbhuset. Golfklubben är första anhalten på vägen ur skogen mot civilisationen.
Lördag.
Fortfarande varmt och mycket fuktigt. Matte klagar inte. Konstaterar bara. Hundarna klarar sig bra och har förstånd nog att ordna det för sig. Men på lördagen stressade Husse och Matte upp dem en del, genom att möblera om. En nödvändighet efter nio år i den lilla stugan. En rockad där inga möbler tillkom, men bytte plats och utrymme. Inte helt lätt när stugan rymmer två rum, kök och utrymme för tvättmaskin, hydropress och varmvattenberedare. Hundarna kunde inte fritt välja var de skulle lägga sig när möbler blockerade det mesta och det samtidigt skulle städas av. Varför just en dag med 280 ? Kan man undra. Jo för att det var nu det måste ske. Helt enkelt. Husse är borta nästa helg och väntar man för länge när man väl bestämt sig blir det inte av. En viss självkännedom finns efter alla år.
Hundarna hade inga problem med ommöbleringen. Trots att det blev problematiskt att få plats med deras bäddar. Men det löste sig bra och de verkade nöjda och sov där hela natten. Trots möjligheten att sova på glasverandan. Värre var det för katten Mysjkin. Han var relativt desorienterad. Men kunde han lära sig gå i koppel vid arton års ålder, så kan han säkert lära sig hitta i den nya ordningen. Men det märks att utevistelse skrämmer honom och i koppel går han endast närmast framför huset så att han hittar tillbaka till ytterdörren. Han försöker aldrig smita ut. Verkar känna sig otrygg utomhus. Kanske han blev riktigt chockad när han gick vilse och var borta ett drygt dygn med minusgrader på natten i våras? Han tycks ha lärt sig av det.