På torsdagmorgonen tog Matte med sig hundarna upp i skogen för att vandra runt den vanliga turen, förbi den gamla övergivna mopperamen. Samma runda som häromdagen, efter allt regn, då alla vittringar föreföll borttvättade. Kommen fem minuter upp på berget, in i skogen, började hundarna gå på bakbenen med hårt jobbande näsor. Till och med Gázzi drog i kopplet och ville vidare så fort som möjligt. De spårade på stigen framöver. De visade även på ett spårupptag. Så tvärstannade de framför Mattes fötter och körde ner nosarna samtidig. Ett intensivt sniffande hindrade Matte från att se vad som var så intressant. Hundarna måste fösas undan. Där låg två helt nyskitna runda "kluddar" som föreföll fulla med grova hår, vid kanten av stigen. Matte petade sönder skitkluddarna och kunde konstatera att de såg ut som tidigare vargskitar. Helt fulla med hår från älg eller rådjur. Dessutom en del skimrande skalrester från någon större skalbagge, intrasslade i allt hår. En varg som ätit på ett kadaver där insekter ätit sig in? Så småningom fick Matte med sig hundarna vidare, men de spårade mycket intensivt vidare längs stigen och då och då tvärstannade de och vittrade norröver. Vind fanns ingen. Den som skitit fanns inte långt borta.
Matte måste sedan lämna hundarna hemma och åter fara in till Stockholm. Vid busshållplatsen väntade en tonårstjej, vars mamma sannerligen inte behövde oroa sig för att tösen var för tunt klädd! Hon bar mockastövlar med pälsfoder, vita jeans, kraftig svart jacka och en stor vit pälsmössa med öronlapparna nerfällda! Temperaturen låg runt femton grader och det var mulet. Det är alltid intressant att titta på folk inne i Stockholm. I trakterna av Norrmalmstorg såg Matte för andra gången på kort tid samma äldre man, planlöst vandra omkring. Han ser ut som kliven från en teaterscen. Lång och mager, långt vitt hår i hästsvans och "uppstoppat" uppe på skulten som en bulle. På torsdagen var han Iklädd rosa sammetskostym, kråsskjorta och lila myggjagare. För några veckor sedan bar han något mer uniformsliknande med en rock med långa skört. Staden är inte stor, när Matte som så sällan far dit råkar på samma person vid två så närliggande tillfällen.
Vid Sergels Torg vandrade Matte rakt in i en internationell matmarknad. Det språk som hördes minst var svenska och här luktade det både gott och mindre gott. Mindre gott luktade polsk kålsoppa och mycket gott luktade nybakade apfelstrudel från Österrike. En mycket trevlig minisemester! Med sig hem fick Matte italienska canelloni av mördeg, fyllda med färskost och pistagemandlar samt holländska stroopwafels (mycket tunna "våfflor" med sirap emellan). Många maträtter lockade, men resan hem var för lång och höll för hög temperatur.
När Matte var igång, efter hemkomsten, fick Násti och Modji en längre cykeltur och sedan klippte Matte gräsmattan med handjagaren under kvällen. Matte har inga problem med att lämna in bilen för byte av originaldelar. Värre är det med den egna kroppen. Där tar det emot. Det gäller att passa på och hålla igång de dagar då alla delar samarbetar. Att bli stilla straffar sig.