Lördag.
Att motionera sina hundar denna vinter i dessa trakter är sannerligen inte det lättaste! Snön som faller är endast tillfällig och töar snart - men ångrar sig och fryser till igen! Så blir det isbelagda vägar och halkigt även i skogen. Det kommer ny snö som döljer isen och broddskorna halkar även de. Det faller snö och den plogas inte bort då den ändå kommer att försvinna inom kort. Snön körs till och vägen blir blanksnöhalkig igen. För dagen var vägen knottrigt och knaggligt isbelagd, då traktorn kört börbi och skrapat av en vända mycket blöt snö och resten frös till och traktorspåren permanentades i is. Sparken kunde Matte glömma! Med tungan rätt i mun, icebugs på fötterna och en stark vilja att hundpromenera tog sig Matte runt "Mossvägenrundan" på en tid som med råge passerade idealtiden! Det blev trots allt en timslång promenad med ett flertal hundmöten och andra möten. Alla promenerade mitt i vägen. Den enda yta som var promenerbar.
Matte valde bort skidturen på golfbanan på grund av viss fysisk begränsning. Svårt att spänna bindningarna - långt till marken.... Efter att ha funderat över orsaken till stelhet och värk i leder och muskler konsulterade Matte en bipacksedel och hittade orsaken. Biverkningar vid en sex veckor lång kur som Matte är halvvägs igenom. Så det är bara att gilla läget och göra så gott det går för att motionera hundarna. Trots en radda biverkningar. Husse traskar i skogen med dem. Men regelrätt motion blir det inte för någon i Lapskflocken under rådande omständigheter. Som sagt, det blir inte alltid som man önskar, men man får göra så gott man kan. Lyckligtvis lever hundarna ett liv med tillgång till två inhägnade tomter där de kan vistas lösa och sätta fart och jaga varandra under lek och stoj.
En bild som väcker minnen.
Klicka för större bild.
