Torsdag.
Matte stod precis på tröskeln och skulle ge sig iväg ut på en härlig powerwalk i motionssyfte med hundarna. Då ringde telefonen och frågan ställdes om familjen kunde hjälpa anhöriga att söka efter en försvunnen person under kvällen.
Matte ändrade därför planerna och tog bara en kortare morgonpromenad, för att spara hundarna inför kvällen. Dagen tillbringades sedan hemma på tomten. Hundarna omväxlande slappade och höll koll på "Snoddas" i bäcken. Matte omväxlande läste och röjde bland gamla kvarblivna saker som samlats på lillstugeverandan. En stor takförsedd veranda, perfekt för att stoppa undan grejer på... Det var väldigt stort och rymligt för elva år sedan när famijen flyttade hit, men som vanligt samlas det diverse prytlar vartefter. Nu har Matte planer på att glasa in verandan med gamla innanfönster, för att få ett uterum användbart för annat än att samla på sig grejer.
Husse kom hem från jobbet och familjen plockade i ordning sin och hundarnas utrustning för en kvälls sökarbete inne i Stockholm. Násti och Modji fick följa med för att arbeta och Aili fick stanna hemma ensam. Stockholm består av många områden där en hundnos kan behövas bland täta buskage och långa strandlinjer. Det är inte okomplicerat med de grupper med människor som vistas mer eller mindre permanent under en del broar och vid brofästen. Hundarna visar på att de fyndat något och där ligger bylten med kläder med eller utan mänskligt innehåll. Man kan inte gå fram och kolla identiteten som privatperson. Man får gå på information man fått om den saknade och oftast är det inte personer som kan förväntas befinna sig i sådana sammanhang. Men det vet ju inte hundarna. Dessa människor behöver gå på toa som alla andra och dessa naturtoaletter i buskarna drar också till sig hundarnas intresse. Går man och söker skarpt med hund i lummiga områden en ljummen sommarkväll i Stockholm, får man se en hel del som en vanlig flanör missar.
Kontrasterna blev påtagliga när Husse och Matte letade med hund efter en försvunnen person och finklädda människor var på väg att festa på en klubb i lummig omgivning på ena sidan, när en grupp romska kvinnor samlats med sina stora kassar på den andra. Intressant var att se hur hundarna igonorerade dessa människor och fokuserade på uppgiften. Men inhägnade områden begränsar och till slut hade hundarna gjort vad de kunde och andra fick ta över. Husse, Matte, Násti och Modji begav sig hem till den ensamma Aili efter tre timmars oavbrutet sökande. En sen middag köptes med hem och hungriga hundar serverades också middag innan familjen gjorde kväll.
Det är inte helt lätt att somna efter den anspänning det är att söka timmar i sträck. Som förare går tankarna till anhöriga som saknar en familjemedlem. Sådant belastade inte hundarna, som mätta och belåtna slocknade så fort de lagt sig.