Tisdagen den 18 juli.
För en vecka sedan alltså, tog flocken färjan från Grisslehamn över till Eckerö på Åland. Den enda rimliga vägen till Åland, sedan Viking Line dragit in linjen från Kapellskär till Mariehamn, vilket var enklare och snabbare. Vägen till Grisslehamn är lång, smal och slingrig. Det blev en mycket tidig morgon således, men väl i hamnen vaknade hundarna till. Aili har åkt till Åland och Finland många gånger, men inte Dima! Han tittade storögt på allt och väl ombord ville han hälsa på alla han mötte i trapporna upp till hundrummet högst upp!
Klicka för större bilder.
I hundrummet kopplade Aili och Dima av fint med Matte och Husse, omgivna av ytterligare några hundar under de två timmar som överfarten tog. Färden gick sedan söderut längs småvägar mot Mariehamn. Ett lunchstopp gjordes på Stallhagens Bryggeri utanför Godby. Vid ankomsten till hotell Pommern upptäckte hundarna att det stod två hundar och en Matte och en Husse i ett litet rum när dörrarna öppnades. Stor förvåning till en början!
Hundarna var lite trötta efter den tidiga morgonen och resan och stannade gärna på hotellrummet och vilade med Husse, när Matte vill gå på stan och titta alldeles ensam.
Dimas första hotellboende. Han tittar på Aili och gör likadant och finner sig väl tillrätta överallt.
Onsdag den 19 juli.
Vid tidigare resor till Åland har Matte aldrig besökt den södra delen av Fasta Åland, varför färden nu gick mot bryggeriet Open Water med egen tillverkning av bland annat cider. I närheten ligger även Skeppargården i Pellas och den stora loppisen Alandia Market. Vägen söderut var mycket vacker och vid en broöppning fick man chansen att titta lite längre på omgivningarna. På kvällen var en träning inplanerad på ett verkstadsområde strax utanför Mariehamn. Tre Lapska Vallhundar, Aili, Levi och Aslak samt Dima skulle få stora ytor att söka av på ett inhägnat område. Molnen hopade sig runt om, men drog märkligt nog förbi och regn föll i närheten men inte över träningsområdet. Aili fick frisöka och Dima fick gå vindstig. Båda skötte sig fint!
Torsdag den 20 juli.
Den sista dagen på Åland togs väl tillvara. Efter att ha checkat ut från hotellet gick färden till Jan Karlsgården intill Kastellholms slott. Slottet besöktes vid en tidigare Ålandsresa, så nu var det friluftsmuséumets tur. Här var hundarna välkomna bland alla de gamla stugorna.
Sedan var det åter dags för lunch och nu var Matte och Husse bjudna på lunch på Stallhagens Bryggeri. Där god mat serveras både inomhus och utomhus och hundarna kunde vara med vid bordet. De var mätta på intryck och gick snabbt i viloläge. Hundsnack är svårt att bryta, men klockan tickade på och det blev dags att ta farväl för denna gång och styra mot Eckerö och båten hem i kvällningen. Ett besök på Jakt och Fiskemuséumet i Eckerö hanns dock med innan incheckningen i hamnen.
Fredagen den 21 juli fick bli en hemmadag och en vilodag mellan Ålandsresan och utställningen på Stoxa i Märsta.
Lördag den 22 juli.
Aili var anmäld i Veteranklass. Hon har inte ställts ut så mycket och under pandemin blev det ett långt avbrott. Hon ställdes ut i maj och fick sitt andra cert i Gimo och Stoxa i Märsta ligger bara en dryg halvtimme hemifrån. Lagom långt att köra till en utställning, tycker både Matte och Husse.
Flocken var på plats i god tid och hundarna uppskattade det lilla strandtältet av popuppmodell som Matte hittat på Lidl. Där fick de lugn och ro och skugga och det fläktade friskt rakt in i tältet. De slog sig genast till ro där!
Så småningom blev det dags för Matte och Aili gå in i ringen som enda Lapskekipage och Matte var tacksam för att hon kunde springa bra nog för att ge Aili chansen att springa bra nog även hon. Domaren gillade vad han såg och Aili uppförde sig mycket bra. Hon vet vad hon skall göra och ställer upp sig fint framför domaren. Ett träningsmoment såväl som mycket annat som Aili har fått lära sig. Matte har alltid ställt ut sina Lapska Vallhundar obadade men välkammade. Det torde vara svårt att korrekt bedöma pälskvaliteten i en nyshamponerad päls. Matte har även valt att ställa ut sina hundar fritt, utan att hålla på och flytta fötter hit och dit. Aili ställdes nu ut i vardagsskick och i sitt vanliga halsband och koppel. Hon fäller och lös päls var bortplockad. Hon så ut precis så som hon brukar se ut och det gillar Matte hos denna ras! Inget fluff och fönande och kammande och duttande inför en utställning. Rejäla hundar som är bra som de är.
Nåväl, domaren tittade och gillade det han såg och gav Aili excellent, ck, cert och nordiskt cert, hon blev bir och hon blev bästa veteran och nu blev hon Svensk Utställningschampion! Så himla kul!
En bra avslutning på uppföderiet. Som började med att Ailis mormor Násti (Gátchis Gaz-Násti) född i första kullen 2003 blev både Svensk Utställningschampion och Tjänstehund Räddning, liksom sin kullbror Ailu (Gátchis Goz-Jorri). Násti fick i sin tur tre Championhundar i sin andra kull på fyra valpar, varav två blev CIB /Int. Champion.
Målet med uppfödningen har främst varit att få fram bra rastypiska hundar som duger att jobba med, med stor motor och mycket energi. Bra kroppar och bra skallar med bra nosar. Aili tränar regelbundet räddningssök och hon är duktig, även om hon aldrig fick chansen att gå en räddningshundkurs, på grund av att hennes ägare passerat åldersgränsen för deltagande. Det är färdiguppfött men inte färdigtränat! Hundtjej är man så länge man lever!
