Onsdagen bjöd på regn. Regn och regn och regn. Så blev det uppehåll ett par timmar och då passade Matte på att ta en promenad med hundarna runt kvarteret och till brevlådan. Sedan började det ösa ner igen och det fortsatte det med hela kvällen och hela natten. Träningen på fotbollsplanen ställdes in. Det hade inte varit någon högkvalitativ träning i det kraftiga regnandet. Så onödigt att utsätta sig för. I stället tändes brasor i stugorna och hundar och förare kurade inomhus.
Husse och Matte hade just somnat, när Matte vaknade av konstiga ljud. Det visade sig vara Gázzi som låg i sin biabädd och krampade. Inte våldsamt, men hon krampade. Det gick över relativt snabbt, men sedan var Gázzi mycket skärrad! Hon var rädd och hon var stressad och hon ville bara springa omkring. Andningen var ansträngd och häftig. Hon måste lugnas ner och fås att slappna av. Matte hade fått kramplösande rektallösning till Gázzi för att ha hemma omifallatt. Hon fick en liten kramp efter att ha levt rövare med Modji på gräsmattan i somras. Denna dos fick Gázzi att lugna ner sig, men andningen var fortsatt mycket ljudlig och tung. Matte höll Gázzi i sitt knä länge. Då och då gjorde Gázzi långa andningsuppehåll och Matte trodde att Gázzi var borta. Men hon kom sig och Matte satt kvar i fåtöljen med Gázzi. Övertygad om att hon var på väg bort.
Både Násti och Modji var skärrade av Gázzis uppträdande, men det fanns inte så mycket tid att ge dem och de riskerade att spä på Gázzis stress i en ond cirkel. De tvingades tillbaka till sina bäddar av omtanke om Gázzi. De mådde också bättre om de inte fick känna av Gázzis stress för nära inpå.
Så ville hon plötsligt ner och ställde sig vid ytterdörren. Husse tog med henne ut i koppel och hon uppträdde som vanligt. Nosade omkring på gräset och i vägkanten. Men när hon kom in igen föreföll hon orolig. Matte tog åter upp Gázzi i sitt knä och gradvis slappnade hon av. Men hon somnade inte. Fram på natten bar Matte över Gázzi till biabädden och gick själv till sängs med en bok. Gázzi vandrade runt. Oroligt. Stadig på benen och stadig i blicken. Skärpt och vaksam. Så småningom slog hon sig ner på golvet i sovrummet en stund. Upp igen för en vandring runt och hon slog sig sedan ner på sälskinnet framför kaminen i vardagsrummet. Som sällskapshundarna i Longyearbyen på Svalbard.
Men så kom hon åter in i sovrummet och till slut slog hon sig ro och somnade nästan. Där somnade Matte ordentligt.
När Matte vaknade efter ett par timmar låg Gázzi bekvämt i sin bädd och sov lugnt, med normal andning.
Nu på torsdagmorgonen väntar hon i köket på sin frukost och förefaller må lika bra som i går morse.
Men nu åt katten Mysjkin bara lite av sin frukost.....