Onsdag.
Lite rallyträning blev det på förmiddagen och flocken höll sig ute mellan regnskurarna, som avslöste varandra med sol från blå himmel däremellan. Lite si och så blev det med kontinuiteten i de olika sysslorna, men hundarna brydde sig inte så mycket.
På kvällen tränade två Lapska tikar, två Lapska hanar och en Labbekille inför lagtävlingen om några veckor. Kraven på hundarna höjs och anpassas till de förhållanden som råder när det är skarpt läge, övning eller tävling. Då får hundarna inte alltid kontakt med funna människor/figuranter och de kommer inte alltid hela vägen fram till dolda figuranter. Figuranterna är passiva och belönar inte hundarna oavsett. Hundarna måste nöja sig med att föraren avslutar söket och belönar hunden. Hundarna går miste om den peppning som kontakt med och belöning av figuranterna ger för fortsatt sök. Området för kvällen bestod av stora öppna ytor, en stor byggnad och några mindre byggnader.
Rullmarkören i laget fick ta ett stort kliv i sin utbildning och fick för första gången markera med fastrulle. Han har visat sig så säker på att ta lösrullen att det var dags nu för att kunna markera funna figuranter på tävlingen. Med en god grund där lösrullarna alltid legat vid figuranternas fötter, blev det självklart för honom att ta fastrullen när han inte hittade någon lösrulle. I söket är han säker och nu med markeringar är han en tillgång i laget, mångsidig som han är.
Aili fick ett sök med en "guldfigurant" som Matte hade gömt uppe på en stor balkong till vilken en trappa leder. Den trappan blockerades med trädgårdsmöbler, för att tvinga Aili till skallmarkering på avstånd och med kravet att visa exakt var figuranten var placerad. Aili fick ett frisök i det delvis upplysta området och Matte startade henne i den bortre delen av området, för att låta Aili tomsöka i både ljus och mörker över stora ytor innan hon närmade sig platsen där figuranten var gömd. Aili har ett mycket bra sökmönster där hon noga undersöker tänkbara gömställen och Aili jobbar självständigt långt framför Matte, samtidigt som hon då och då stannar upp och kollar var hon har sin förare. Mycket bra! Självstänidigt och med kontakt. Aili försvann bort i mörkret och bara den lilla lampan på sökskynket syntes grönlysande långt borta. Matte blåste till helt kort två gånger i visselpipan och Aili vände sig om och kollade Matte, som angav en ny riktning genom att själv svänga höger. En lång vissling betyder inkallning, men det var inte vad Matte ville.
Nu sökte Aili av långsidan av den stora byggnaden eftersom Matte rörde sig längs husväggen. Inga kommandon. Matte styr Aili genom sina egna rörelser. Aili fick snart en vittring och ökade intensiteten, varpå hon började gå upp med nosen och saktade in. Hon kom till skall och jobbade på att söka vittringskällan i den svaga vinden. Aili markerade upp mot balkongen, tog sig till trappen och konstaterade att den vägen var avstängd. Varpå hon nöjdade sig och skallmarkerade tydligt och ihållande, stående stilla med nosen rakt uppåt. Matte berömde Aili med "guldbelöning" vilket var en förpackning kattmat som hon mycket snabbt och lätt förvånad slukade. Figuranten var passiv. Matte avslutade söket och tog Aili tillbaka till bilen. Mycket snyggt jobbat av Aili! Husse och Matte var nöjda.
Modji fick ett likadant sök och hon genomfördet det på samma sätt. Bortsett från att Modji inte lät sig hindras så lätt. Vilket hon ju visade nyligen på övningen i Dalarna! Hinder är till för att forceras och Modji gjorde sitt bästa att ta sig över blockaden av möbler i trappen. Det gick inte jättebra och sökskynkets lilla lampa fastnade och slets av. Vilket inte bekom Modji på något sätt. Hon trasslade sig loss och skallmarkerade lika fint som sin dotter och även hon blev lätt överrraskad när hon fick äta smarrig kattmat serverad av Husse. Modji fixade figgen fint och nöjde sig med belöning av Husse.
Det är viktigt att variera belöningarna oavsett vad man använder. Olika godis. Olika leksaker. Så att det inte är så förutsägbart för hunden att varje gång samma människor samlas och tränar, serveras exakt samma belöningar på exakt samma sätt. Hundarna behöver överraksas med något annorlunda och extra ibland och särskilt när de presterat något lite extra. En guldfigurant till exempel, där kraven varit högre/annorlunda än vad hunden är van vid. När det gäller utbildning och träning av de Lapska har Husse och Matte upplevt att en varierad och omväxlande träningsform är extra viktig. De tenderar att bli uttråkade snabbare och lättare än en del andra raser.
Tack alla för bra träning! Det ser lovande ut inför tävlingen!
Klicka för större bild.
