Onsdag.
Syrran till den som sabbade Mattes hår och så totalt missförstod hur Matte beskrev hur hon ville ha det, försökte nu minska effekterna av den fullständigt oönskade färgningen av Mattes tunna och plötsligt snaggade kalufs. Matte hängde på låset på morgonen.
Resultatet? Tja, det är ju fortfarande färgat och Matte ville inte ha hela håret färgat. Men det är inte att jämföra med den kulör som Donald Trump har valt längre. Försök gjordes att få bort den "varma tonen"? Vadå varm ton?! Det var orange! Klimakterierött men urblekt! Så det blev en omfärgning men basen var ju inte längre en naturlig hårfärg. Så nu är Matte konstgjort ljusblond utan naturliga skiftningar och Husse är snäll och säger att det ser bra ut. Men det finns ju speglar i huset och Matte undviker dem. Tänker prova Blomstra vid hårtvätten och hoppas på att det växer fort som fan, så Matte slipper mössa när sonen gifter sig i vår. Eller peruk.
Matte fokuserar på sina hundar och försöker gilla hårläget så gott det går. Ångrar dock bittert detta frissabesök.
Modji och Aili har fått extra omvårdnad de senaste dagarna. För Ailis del blev det ren sjukvård under valptiden och att klippa klor och skrapa tandsten var det inte tal om. Modji hamnade vid sidan av valpar och dotter. Nu är det Modji och Aili som skall vara i centrum. Matte har borstat ur dem noga, skrapat tandsten och kollat tandstatus samt klippt och sedan filat ner klorna. De var på onsdagen hos veterinär för avmaskning inför träningsläger på Åland och vägdes då samtidigt. Båda ligger nu på sin idealvikt och Aili har återhämtat sig fint, men saknar muskler. Aili väger 16 kilo och Modji 14,5 kilo. På båda kan man med lätthet känna revbenen utan att trycka.
Både Aili och Modji har fått små träningspass i rallylydnad inpetade, när Matte behövt vila ryggen från trädgårdsarbetet. Lästa tidningar lämnas till grannen för delad glädje och på de små promenaderna har Matte tagit med hundarna växelvis för egentid och träning.
Både Matte och Husse gläds åt blder på Ailis valpar på FB! Det är så roligt att få följa dem och om inte alltför länge ses skaran igen för träning på en kennelträff.