Lördag.
Solen sken och kallt var det på morgonen! Smältande snö och regn på vägarna hade frusit till och lite nervöst var det, när Husse tidigt skulle bege sig norröver en timmes körning, för att med Aili valla får över helgen. Tillbaka till Mårtensby bar det, men denna gång var det bara Aili som skulle vara på vallningsläger. Hon gjorde vid det senaste besöket mycket bra ifrån sig och vid ett inofficiellt vallanlagsprov fick hon godkänt med bra poäng. En fyra av fem på "naturlig förmåga"! Modji fick också godkänt och hennes mamma och mormor har tidigare gått kurser i fårvallning. Vallanlagen finns helt klart hos samtliga de fyra Lapska som i familjen testats på fårvallning! I övrigt har Gázzi vallat Mattes fjordhäst tillbaka hem när den var på rymmen och även dåvarande grannens sextio tackor vallade Gázzi på eget initivativ tillbaka till stallbacken från tomten några gånger! Modji har hjälpt en tidigare granne att valla in både ankor och höns till natten, när de spritt ut sig över tomten under dagen och gömt sig under täta buskar.
Självklart är det roligt att kunna testa de Lapska på renar! Där man mer föser än vallar djuren. Men Husse och Matte anser att djurintresset och anlagen att valla/fösa djuren i samarbete med sin förare samt självständigt kan man testa på andra djurslag. Finns anlagen eller finns de inte alls? Det är bättre att man i alla fall gör NÅGOT! Än ingenting alls. Skall man som boende utanför renskötselområdet vänta till dess man får en möjlighet att testa sin hund på renar, kanske ett test av vallningsegenskaperna aldrig blir av överhuvud taget!
Matte begav sig till den snötäckta golfbanan för att njuta av sol och snö tillsammans med Násti och Modji. Snötäcket var idealiskt att promenera på! Några centimeter tjockt, mjukt och inte halt! Samma foto pryder startsidan. Klicka för större bild.
Vid de två senaste besöken har Násti fått ha en säkerhetslina i form av en många meter lång flagglina, då hon likt mor sin på äldre dagar rätt som det är bara travar i väg på egen hand, som i en intressant vittringsbubbla! I en fart som Matte inte hinner med och totalt döv, fokuserad på doftvärlden! Ett beteende inte ovanligt hos äldre hundar med tillräckligt god fysik. En säkerhetsrisk för dem. Ut i trafiken, åt fel håll, ut på isen. Mycket kan hända. Därav säkerhetslinan som får hänga fritt och Matte bromsar bara i undantagsfall för att Násti skall kunna känna sig fri. Násti kollar Modji, som följer Matte och håller sig på godkänt avstånd. I viss mån följer Matte Násti.
Efter en timmes traskande nådde trion den bortre änden av golfbanan, gränsande mot skogen/naturreservatet kring sjöarna i Tärnanområdet. Där fanns en soptunna lämplig som bord och Matte dukade upp fika med ostsmörgås. Öglan i Nástis lina fästes bekvämt över en stolpe och Matte slog sig ner på den ihopvikta halsduken i fjolårsgräset som tittade fram intill en liten tall. Här fanns djurspår överallt! Grisarna hade lyckats ta sig igenom det låga elstängslet som tyngts av snö. Modji var lös och båda hundarna höll sig intill Matte. Smulor fanns att hålla koll på! Rätt som det var signalerade Modji att någon/något närmade sig från skogen. Matte var beredd på vad som helst. Men inte en familj med en påklädd stor Rhodesian Ridgebackkille! Solen sken och det var fem plusgrader - i skuggan. Täcket var tjockt. Man tänker lite olika kring sina hundar. Grabben var kopplad och han liksom de två Lapska uppförde sig väl vid passagen.
Efter en halvtimmes njutningsfullt slappande i solen vände Matte och hundarna åter mot bilen. I behagligt promenadtempo med många ställen att nosa på för hundarna, samt lite harpluttsätande. Meningen var ju inte att motionera i raskt tempo. Avsikten med denna golfbanepromenad var att gemensamt njuta av en underbar marsdag med snö och sol! En timme tog det även tillbaka, men en annan väg. Mot slutet märktes det att Násti var lite trött. Hon växlade ner och slutade trava hit och dit, för att i stället lunka jämte Matte. Men uttröttad var hon inte! Det visade hon när Modji dröjde lite med att hoppa in i bilen. Graciöst tog Násti ett smidigt hopp in i bilen och passerade sin dotter!
Inte heller föreföll hon trött vid hemkomsten! När Matte slog sig ner i solens sista strålar på trappen med en dricka, satt Násti och Modji bredvid och höll koll bortåt vägen.
När Jon Henrik Fjällgren framgångsrikt sjöng senare på kvällen, sov dock de två Lapska gott intill varandra framför kaminen. Husse rapporterade att Aili skött sig bra under dagen tillsammans med fåren! Närvarande på lägret är även Nástisonen Epic och Nástibarnbarnet/Ailis kusin - Mánnus son Vaerrie! Alla tre med rötter här hemma visar goda vallanlag. Gott att höra för en Lapskuppfödare.