Snickaren ringde på torsdagmorgonen och ville att Matte skulle komma till torpet och tala om hur hon ville ha det. Så Matte tog med hundarna och for ut till kusten. Ett nytt tak i takpanneprofilerad röd plåt är lagt på bostadshuset och det blev kanonfint! Nu är den gamla lilla myrätna verandan på lillstugan bortriven. I stället har snickaren byggt en större altan som rymmer en matplats för många. Den ena gaveln ligger lite högt ovan marken och ett räcke av något slag behövs där. Det skulle Matte nu designa. Sagt och gjort. Början var gjord redan och innan Matte lämnade stugan, såg räcket ut så som Matte sett det framför sig i fantasin. Det är fantastiskt att ha tillgång till en duktig snickare som förverkligar tänkta bilder vartefter.
Hundarna släpptes på tomten och sedan såg Matte inte till dem på länge. De försvann i blåbärsriset. De äter och äter och bryr sig inte om mycket annat. Blåbär är bra för mycket, ögonen bland annat. Antioxidanter innehåller de också. Magarna mår bra och skiten blir svart av de stora mängderna bär de får i sig. Lyckliga hundar som fick rå sig själva och dök upp när Matte kallade på dem för att vända hemåt.
I dag, fredag, talas det om på nyheterna att det är 40 år sedan Norrmalmstorgsdramat i Stockholm. Matte minns. Tydligt. Matte var där. På Norrmalmstorg. Skulle ju bara ta 62:an hem till Fredhäll, med tvååringen i barnvagn. Dramatik på högsta nivå var det och ingenstans kunde Matte komma fram och ingen buss gick.