Husse var ledig på fredagen och familjen ägnade dagen åt diverse transporter. Grannens släp lånades för detta. En ledig vardag med öppna återvinningsanläggningar är populärt även i Lapskfamiljen. Först gick turen ner till Brottby och loppisen. Där lastades den gamla kökssoffan som kan dras ut till fullgod säng in i släpet. Två meter lång och med lite lagom avskavd look. Av med locket och ut med utdragsdelen så blir den en säng. Den skulle inte till tippen! Den skulle placeras i lillstugan vid torpet. Tanken var egentligen en traditionell ihopvikbar säng, som kunde plockas fram vid behov. Men så fick Matte se denna gamla soffa i veckan och föll pladask. Som tur var tingade Matte soffan, för det visade sig bli minst tio till som ville ha den.
Härifrån gick färden vidare till torpet. Där släpptes hundarna ut i frihet och soffan lyftes på plats i lillstugan. Matte möblerade och pysslade lite inne och Husse samlade ihop lövhögar och högar med nertaget sly och diverse annat som städats/rensats undan på tomten. Allt åkte in i det täckta släpet. Överst placerades ett gammalt soffbord med iläggsskivor i gott skick. Bordet medföljde i köpet av torpet. Det skulle lämnas av vid loppisen för försäljning. Matte skänker sina överblivna saker till denna loppis, eftersom allt överskott går till Världens Barn. Förra sommaren blev det 80.000 som samlades ihop på detta vis av loppisägaren.
Násti skrotade omkring på tomten och låg då och då och slappade och hade koll på resten av familjen. Vinden var iskall och kom från norr och det var bara fem grader. Mössa och vantar ett måste. Násti sökte skyddade lägen. I lä och solsken var det ganska skönt. Modji och Aili jagade sork med stor energi. De vet rätt väl var de skall hålla till och där blev de kvar länge. Aili lär sig av sin mamma hur man skall göra. Sitta och vänta. Koncentrera sig. Sedan hoppa. Gräva. Men sorkarna lyckades hålla sig undan. Skönt tyckte Matte. Som ogärna ser hundarna slafsa i sig halvdöda gnagare och sedan måste avmaska dem regelbundet när vanan etablerats. Gázzi var en driven sorkjägare och hon åt upp dem. Modjis morbror Ailu (Goz-Jorri) har ätit många sorkar under sitt liv! Full med mask blev han och måste avmaskas med jämna mellanrum. Får han tillfälle fångar han säker sork fortfarande. Han är pigg och frisk. För övrigt gäller det även Nástis övriga syskon.
Husse och Matte började bli klara och både Násti och Modji läste av situationen och drog sig mot grinden. De vet vad som gäller när stugorna stängs igen och låses och nyckeln läggs i Mattes "torpkorg", där allt läggs som skall hit eller dit. Aili hade hittat en stor och mossklädd sten, intill ett gammalt stenparti mitt på tomten. Där var det lä för nordan och varmt och skönt om stjärten på den torra mossan. Något kryp som höll till bland vitsipporna och stenarna hade fångat hennes intresse. Hon spanade. Totalt ointresserad av familjen i övrigt. Matte ropade. Husse ropade. Násti och Modji stängdes in i bilen. Allt var klart för avfärd. Aili satt där hon satt. Matte fotade. Aili poserade snällt framför torpet. Tämligen stationär. Hennes sten. Härifrån tänkte hon inte gå.
Aili gjorde sig väldigt bra där på stenen. Som central figur på tomten och platsen kunde inte ha varit bättre. Rent estetiskt. Matte tog fram hundgodis och lockade. Aili nosade på godiset. Tittade på Matte. Rörde sig inte ur fläcken. Visade oerhört tydligt att hon tyckte att Matte var osedvanligt trögfattad. "Åk ni! Jag tänker sitta här." Matte lockade, vädjade och både Husse och Matte satte ner foten och blev bestämda. Gav order. "Skiter väl jag i" tänkte Aili och satt kvar. Husse gick då och hämtade Aili, genom att lyfta henne av stenen och bära henne till bilen. Aili gjorde sig tung och försökte in i det sista hålla sig kvar på sin sten. Lealös som en sexåring som inte vill ha galonbyxor. Är man lagd åt det hållet kunde man tro att Aili blivit sjuk och inte kunde förflytta sig av nåogn orsak. Matte är inte lagd åt det hållet. Det skall mer till för att misstänka ohälsa. Väl i bilen gillade Aili läget och intog favorithörnet i bakskuffen.
På hemvägen passerade familjen Östanå färjeläge och det var lunchdags. På matstället serverades dagens. Med utsikt över ett stycke skärgård fick Husse och Matte lite mat i sig. Hundarna hade fullt upp med att hålla koll på alla hundar som rastades i väntan på färjan.
Sedan tittade Matte in på Lumpboden och hittade två pallar som extra sittplatser i lillstugan vid torpet. Ett snabbesök och Matte tog inte av sig brillorna avsedda för avståndsseende. Läser utan brillor. Såg ett pris, tyckte det var högt och prutade. Inga problem. Skyndade ut till den väntande bilen och fick se att Matte läst alldeles fel. På prislappen stod det pris Matte prutat ner pallarna till. Matte hade alltså prutat ner till det angivna priset..... Ettor och nollor flyter ihop när man har fel brillor på näsan. Bla, ha Matte! Ett stort skratt bjöd Matte Husse på. Skrattade rätt gott även för egen del!
På tippen var det köer överallt och ordningsvakter hade placerats ut. Men som tur var gällde inte köerna till högarna med trädgårdsavfall.
Resten av dagen tillbringade familjen utomhus i fortsatt iskall vind, hemma i skogen. Mycket finns att göra med två tomter så här års och hundarna får mycket frisk luft och rätt omväxlande dagar. Vardagsliv. Ingen specifik hundaktivitet. Men nu skall Aili börja sin allmänlydnadskurs! Hon kom med i striden om platserna, bland många intresserade. Vilken tur!