Torsdag.
Ett tunt snölager, sol, minusgrader som steg till nollgradigt! Svag vind. Det börjar synas bilar kring golfklubben en dryg halvmil bort, när Husse och Matte passerar på sin väg in i eller ut ur skogen. Här öppnar man före alla andra och stänger sist, tack vare mycket väldränerade marker. Förberedelserna kan anas.
Matte kände att här gällde det att passa på att utnyttja möjligheterna att gå med lösa hundar på golfbanan! Sagt och gjort, ner till golfbanan bar det mitt på dagen och med detta tunna snölager och snöfritt i dungar och slänter var det endast en ensam skidåkare ute. Till skillnad mot häromdagen med tjockt med snö, kunde Lapsktrion nu ägna en timmes tid åt nosarbete non stop! Harpluttar! Frusna harpluttar överallt under ett tunt snölager! Näsan måste jobba, då de små kulorna doldes under snön. Matte skrotade omkring och njöt av vårstämningen. Men inte gick det att bara äta sig fram för de sugna hundarna, då hararna valt att skita ställvis. När en hund fyndat ett pluttställe skyndade övriga till och på så vis blev det en hel del motion också. Matte gick en runda och terrängen varierade behagligt. Det var härligt att se framför allt Násti röra sig i stora smidiga språng över de flacka ytorna! Hon har alltid fått ypperlig kritik för sina fantastiska rörelser av utställningsdomarna och dem visar hon alltjämt.
Det är en fröjd för ögat att beskåda djur i frihet, med vägvinnande och flytande rörelser tycker Matte. Som på golfbanan njöt av både vädret, omgivningarna och sina egna hundar, som fick röra sig fritt under ansvar. Inte för långt bort från Matte! Gräsytorna gränsar till skog och naturreservat och här finns mycket vilt! Vildsvin inte minst och de är utestängda med lågt sittande elstängsel, vilket inte stoppar nyfikna hundar. Rådjursspår, älgspår och inte minst harspåt löpte kors och tvärs över snön. Varför Matte var på hugget och tränade avståndslydnad, avståndsdirigeringar och inkallningar unde den timslånga promenaden. Visselpipan hänger alltid runt halsen och i fickan finns det extra gott godis. Djur är djur och Lapska jagar gärna vilt, en annan form av vallningsbeteendet. Djurintresset måste finnas där. Märkligt att så många missar detta faktum när de vill ha en Lapsk.
När Matte närmade sig klubbstugan och vägen kopplades hundarna upp och kommen fram till byggnaden var det svårt att motstå en sittpaus på trappen som badade i sol! Hundarna samtyckte och slog sig ner på översta trappsteget bakom Matte, med god utsikt över den lilla sjön som började få blöta fläckar på den snötäckta isen. Rätt som det var förvarnade hundarna om något i luften och strax hörde Matte ljuden från ropande svanar. På låg höjd över taket och Lapskflocken kom ett Sångsvanpar in för landning på sjön! Mycket elegant svängde de in för landning och blev stående på en uppblött fläck på isen. De börjar samlas på samma marker där de i stora flockar årligen betar av höstbrodden på åkrarna. Naturreservatet Angarnssjöängen, en fågelsjö, ligger strax intill. För inte länge sedan såg Matte från bilen en ung Havsörn på mycket nära håll, där den lyfte från marken. Mycket mäktigt!
Vid hemkomsten fick hundarna märgben att avnjuta i solskenet hemma på tomten och för Matte var det dags för en eftermiddagsfika intill den porlande bäcken.
Djur och natur och en liten stuga i skogen. Inte så tokigt!