TACK alla ni som följt oss och därmed inspirerat till att skärpa till sig och tänka igenom träningen under skrivandet dagen efter. Ni inspirerar även till att skärpa till sig i största allmänhet, för att ha något att skriva om! J Matte har lite svårt för att ljuga om olika aktiviteter med hundarna..... TACK för alla gratulationer!
Men ett erhållet tjänstehundcert i räddning var inte slutmålet! Det är nu det börjar! Det är nu allvaret börjar med utvecklad träning med höjd ribba, för att inte bli stående, stampande på samma nivå! Närmast väntar den hundförarutbildning som Modji och Husse skall göra tillsammans under en vecka i oktober. De ekipage som där bedöms lämpliga för internationella insatser går vidare till RI-träning/utbildning och en MRT där den slutliga gallringen görs. Alla godkända räddningshundar måste varje år göra en dagslång funktionskontroll, för att bevisa att de fortfarande fungerar minst lika bra som på certprovet. Träningen med hundarna fortsätter alltså på samma sätt, även efter det att Modji nu blivit godkänd som räddningshund. Husse har även anmält Násti till SM för räddningshundar i september.
Svar på fråga: Samtliga prov under kursen, inträdesprov, delprov-1, delprov-2 och slutprovet får endast göras en gång. Skulle en hund bli underkänd och mycket speciella omständigheter misstänks ligga bakom hundens för dagen sämre prestation än normalt, kan den få göra ett omprov. Om hunden normalt utför sitt arbete mycket annorlunda än på provet, eller om hunden under provet plötsligt ändrar beteende kan man ge hunden en andra chans. För att säkerställa att en bra hund inte underkänns på grund av plötsligt uppkommen skada/sjukdom till exempel. Det är domaren som avgör om hunden får göra ett omprov och där är man mycket restriktiv!
En räddningshund måste ha så hög lägsta nivå, att löp/löptikar, värme, kyla, regn, nervös förare, konstig miljö, oväntade/obehagliga situationer inte får den att sluta jobba. Mycket höga krav! Men räddningssök är inte på lek, det är räddningstjänst. Rädda liv. Icke att förglömma.
Måndagen - Valborgsmässoafton ägnades åt att hämta den nya och mindre kylen i Arninge och köra ut den till sommarstugan och ställa den på plats i köket. Ett skåp åkte ut och kylen fick plats bredvid spisen. Bättre än att ha en jättekyl i det pyttelilla sovrummet. Nu får två sängar plats där. Fårnätet fick åka med till stugan och därifrån kördes några möbler som Matte bestämt sig för att skänka till loppisen i Brottby. Ett snabbesök tillsammans med grannen, vars släp nyttjades. Hundarna fick titta på innifrån bilen. Full fart fram och tillbaka och ingen tid att ägna sig åt dem.
Efter mycket tid i bilen under både provdagen och måndagen fick de sedan vara fria att ägna sig åt vad de ville på tomten. Husse och Matte var upptagna av trädgårdsarbete på olika sätt. Husse tog sedan en skogspromenad med hundgänget och Matte fick vila sina ben en stund. Att stå upp från tidig morgon till kväll hela provdagen, satte sina spår i kroppen. De prövande satt mer i karantän än vad de fick gå omkring, så Husses ben var piggare. Matte hade hand om Gázzis och Nástis välbefinnande under provet och tog rastningsrundor med dem några gånger. Så vill man ju se allt vad varenda ekipage gör under en provdag!
På kvällen lämnades Gázzi och Modji hemma och Násti som varit lite åsidosatt den senaste tiden, fick ensam följa med bort till den stora rishögen på ängen vid sjön. En härlig brasa blev det, med en liten grupp människor som samlats omkring den. Beslut om att sätta eld på högen hade fattats så sent som dagen innan och budet hade inte nått ut, då det endsast kungjorts på samfällighetens hemsida. Ansvarig för elden var inte helt lätt att hitta. Násti fick sällskap av det enda barn som fanns på platsen. Toppen tyckte båda! En ensam liten tjej och en ensam hund som njöt av all uppmärksamhet! Familjens hundar träffar inga barn till vardags och behöver den träningen. Barn är oförutsägbara och barnvana kommer inte av sig själv.