Lördag.
Lag Gátchis fyra ekipage möttes klockan tio för att träna inför lagtävlingen. Limehusse är lagledare och fick bestämma vad som behövde tränas inför tävlingen i räddningssök. Räddningssök som inte baserar sig på IPO-R. Lagets tredje tävling som nästa helg äger rum i närbelägna Bålsta och trakterna däromkring. De två tidigare tävlingarna där laget deltagit har ägt rum på Skara sommarland 2014 och i trakterna runt Lidköping 2015 där ett sent kvällssök skedde på Läckö slott i pannlampornas sken! Mäktigt! Tävlingen har ordnats av SRhF i väldigt många år och Husse och Matte har både deltagit och varit med och arrangerat ett flertal gånger. Tävlingen bygger på ett antal stationer som lagen skall besöka i tur och ordning och oftast har det varit sex lag som tävlar med sex stationer att samla poäng på. Olika sökuppgifter varvas med varierande andra uppgifter. Som sjukvård, orientering/karta och kompass, arbetslydnad, uppletande, för att nämna några exempel. Att sätta upp ett militärtält och plocka ner det på tid har varit en uppgift ett år, en agilitybana, en rallylydnadbana, rapellering (hissa/fira ner) ekipagen har också förekommit. För att nämna några exempel på vad som kan ingå på en lagtävling.
Dagens första övning bestod i att förarna bytte hundar med varandra, för att sedan gå en "miljöbana" genom ett område belamrat med byggskrot. Över betonghinder, staplade järnbalkar och genom en kasserad brosektion som en tunnel, skulle ekipagen ta sig fram. Alla hundarna måste vara bekväma med att gå med annan förare än sin egen. Skulle en förare bli sjuk eller skadad måste hunden kunna fortsätta arbeta. Hanteringsövningar ingick både under miljöpromenaden och tränades separat efteråt. En hund lyftes upp på något högt placerat och stadigt föremål, för att sedan lyftas ner därifrån. Hela tiden av andra än hundens ägare. Hundarna satt uppbundna medan de såg sina egna förare engagera sig i de andra hundarna. Lite jobbigt ibland. Nástis båda söner är inga småpojkar och snälla var de när Matte skulle greppa dem där de stod i huvudhöjd på Matte! De lät sig lealöst hasas ut över kanten och ner på Mattes axel med framdelen för att hamna i ett stadigt grepp från Matte någonstans i bakdelen. Välpälsade är de båda två och Matte greppade där hon kom åt. Finkänslig är inte alltid lätt att vara i dylika situationer.
Efter hundbyte, miljöbana och hanering fick hundarna göra varsina kopplade sök med hela det bråtiga området tomt på figuranter, men smittat med gammal vittring. Därefter fick hundarna gå vindstig ute på de stora öppna ytorna för att söka rätt på en figurant. Som visade sig ligga gömd längs ena kanten av det öppna området, bakom en mindre grushög. Vinden var kraftig och slog mellan de stora grushögarna, varför vittringsförhållandena varierade en aning för de fyra hundarna. När en av sönerna gick sitt kopplade sök fick mamma Násti hänga med bakefter. Både som störning men även för att få göra ett parallellsök. Så även hon fick fynda Husse bakom grushögen och belönades med skinkpastej ur tub. Även om hon för första gången inte får tävla i år.
Nu var det dags för fika som smakade mycket bra i den kalla och kraftiga vinden. Sittande i blåsten med ryggarna mot varandra, på lastpallar staplade och täckta med en tomsäck åts det både mackor och kladdkaka till kaffet.
Därefter var det dags för hundarna att jobba igen. Eller snarare leka! De ser ju allt detta som Matte kallar hundjobb som hundlek! Med olika höga krav men fortfarande något som endast fungerar under stor glädje! På lek! Fast på stort allvar när det gäller räddningshundar. Men kanske inte så mycket allvar längre, när man nu fasar ut räddningshundarna.
Nästa uppgift för hundarna blev ett spårupptag. Ett "spår" lades genom att en person gick rakt uppför en grushög. Hundarna fördes sedan runt denna grushög och förväntades visa var personen gått upp i gruset. Epic var den givna stjärnan i familjen med all spårträning och avklarade prov, där han glänst övertygande! Han visade var skåpet skulle stå. Aili har aldrig gjort detta förut, men löste uppgiften mycket fint och jubel utbröt när Aili tagit spåret och stod där uppe på kanten av grushögen. Aili såg synnerligen förundrad ut och fattade absolut ingenting! " VA? Har jag gjort något bra?" Hennes kroppsspråk var mycket lättläst där hon såg ut som frågetecken staplade på varandra. Inte fattade hon mer när hon kallades ner och fick godisbelöning. Modji gjorde lika bra ifrån sig utan att egentligen fatta vad hon gjorde. Nyfikenheten ledde dem att ta spåret och följa det. Även Násti fick göra denna övning och gjorde bra ifrån sig. Hon är mer spårtränad än dotter och dotterdotter.
Avslutningsvis fick hundarna göra varsina frisök bland byggskrotet. En figurant var gömd i en bod med stängd dörr och en var gömd i en stor trälåda med höga kanter. Här visade både Modji och Aili att om de bara kunde få in nostryffeln i en liten dörrspringa så gav de sig inte förrän de fått upp dörren och kunde komma in till figuranten. De skallmarkerade vid stängd dörr som då öppnades med en smal springa. Násti fick samma upplägg men figgen i lådan med höga kanter flyttade ner på marken och gömde sig. För att förhindra klättrande på instabila och kantiga föremål, när de yngre hundarna innan visat att vittringen lockade till en hel del klättrande. Vittring från något med höga kanter stiger rakt upp och faller ner runt gömstället olika långt bort beroende på vinden.
När alla hundar gort fina frisök som avslutning på denna dags träning var klockan tre och det kändes lagom att avsluta efter fem timmars effektiv och intensiv träning - eller lek med hundarna om man så vill!
Roligt hade alla! Det rådde det inget tvivel om. Lite eftersnack och planering inför nästa träning på onsdag blev det över en bit mat tillsammans.
TACK allihop för att vi har så roligt tillsammans!