Lördagen blev en dag med många intryck för en femmånaders valp. Husse ägnade dagen åt att kapa upp ett antal träd som linjearbetarna fällt i ledningsgatan på berget bakom tomten. Fritt fram att ta för den som ville. Gratis ved säger man inte nej till. Riset måste också omhändertagas, men det är ingen brådska . Att få upp veden från backen kändes mer bråttom.
Matte tog med sig hundarna till torpet. Ett återbud gjorde att vedspisfirman hörde av sig under fredagen och gärna ville komma och installera den lilla söta kaminen på tisdag. Varför Matte måste förbereda lite innan. Platsen där kaminen skall stå måste vara rengjord, då den skall stå på tjockt glas och varenda kvarglömd smutsfläck blir på så vis permanentad. Elen måste också vara påslagen. Varmt vatten i termos och rengöringsmedel medfördes. Matte städade och hundarna iakttog intresserat vad grannen och hans kompis gjorde. Ett garage stort nog att rymma både torpet och gäststugan byggs på granntomten intill tomtgränsen. Spännande för nyfikna hundar! Talgbollarna var flyttade utom räckhåll för hundarna och Matte myllade ner resterna i gamla löv och jord. Modji och Aili såg och vittrade in talgbollarna, nu på andra sidan staketet. Men aktiviteterna kring garagebygget tilldrog sig mer uppmärksamhet från Lapskfamiljen.
När Matte var klar med göromålen kring huset tog hon med hundarna på en promenad bortåt traktorvägen. Lösa hundar och mycket godis i fickan. Först bara måste Aili vara olydig och rusa in i garaget och göra nya bekantskaper! Hon viftade på hela sig och var överlycklig när hon fick uppmärksamhet på byggarbetsplatsen. Miljön var inget som bekymrade henne. Det blev ingen lång sväng bortåt skogen och killarna hade nog inte tänkt sig hundflockens återkomst så snart. En av dem hade intagit position vid stenmuren och lättade på trycket när en glad valp ville hälsa igen! Men Matte såg på långt håll vad som höll på att hända och fick Aili under kontroll. Killen fick rätt bråttom! Vid passagen av garaget bad Matte om träningshjälp och N. var bussig och föste milt men tydligt bort Aili, när hon inte hörsammade Mattes inkallning.
Familjen återförenades hemma och förberedde sig för att ge sig iväg på nytt. Husse och Matte var bjudna på middag hos Cockermatte. Ett avbrutet telefonsamtal visade sig senare vara en inbjudan även till Aili. För nyttig träning. Hon hämtades alltså, förmodligen till sin mors och mormors stora förvåning och avund.
Aili fick fullt sjå att samtidigt läsa av och anpassa sig till fyra Cockertanter i varierande åldrar! Alla var inte så väldigt trakterade av en i ansiktet slickande och på golvet ålande och krälande välvilligt inställd valp. Sjyssta hundar som tydligt visade sina åsikter. "Nu räcker det!" Aili måste naturligtvis också undersöka Cockerreviret ordentligt och upptäckte kattlukten! Så låg det ju mat på köksbänken också! Aili önskade nog att Mor Modji hade varit där och hjälpt henne att få ner köttbitarna på golvet! Det gick ju bra med äggkartongen. Aili stod på tå och nådde ändå inte. Åtlydde motvilligt tillsägelserna.
När Aili kom hem från middagsbjudningen var hon så trött att hon ramlade ner i första bästa bädd. Vilket var hennes mammas. Där slocknade hon som klubbad och blev kvar hela natten. Modji fick finna sig i att byta säng.
På söndagmorgen var Aili fortfarande jättetrött och somnade om direkt när hon varit ute på toa klockan sex. Att trötta ut en hund fysiskt är rätt svårt. Att trötta ut den mentalt, inte fullt så svårt. För Aili var det väldigt många intryck att smälta under lördagen. Ingen vila alls under vare sig eftermiddagen eller kvällen. Aili fyllde fem månader i onsdags och hennes värld växer, hon växer och det tar på krafterna att bli vuxen. Hon börjar påminna allt mer om en tonåring i förpubertet. En ganska relevant liknelse. Tycker Matte som själv haft två tonårsgrabbar i familjen.