Inte är det lätt att veta hur man skall förhålla sig. I Sverige läser man om första fallet av blodig diarré och dödsfall efter att en svensk hund besökt Norge. Vilket tydligen inte var med sanningen helt överensstämmande. I Norge publiceras detta från Mattillsynet (motsvarande Jordbruksverket). Tack för saklig information via mail av någon mer insatt i saken i Sverige! Mattillsynets besked är vad som gäller! Utbrottet av detta sjukdomstillstånd är i avtagande.
Fredagen sades vara den sista soliga och fina dagen på ett tag framöver, varför Lapskflocken tog tillfället till vara och begav sig till Åkersberga Golfklubb där Golfkrogen hade grillunch! Något som saknats denna sommar på den mer närbelägna golfbanan, när kocken bytte arbetsplats. En grillunch längtade Husse intensivt efter! Buffé och man får backa hur många gånger man vill! Husse och Matte bänkade sig vid ett bord ute i solen och blev märkligt nog ensamma ute, då övriga matgäster höll sig inomhus. Modji och Aili slog sig ner intill och hade en stor gräsyta framför sig i vind och många dofter fanns att fånga. En mycket behaglig stund fick Lapskflocken där i höstsommarvädret! Höstsommar är ett ord Matte gillar och det är ju så vackert med alla höstfärger som kommer här nu! I samiskan använder man betydligt fler ord för olika årstider än i svenskan. Så även för snö! Lever man nära naturen måste man ha fler beskrivande ord för hur snön är och hur vädret är och vilken årstid det är. Tjaktagiesse! Höstsommar. Brittsommar efter när Birgit har namnsdag den 13 oktober.
När Lapskflocken bröt upp och strosade mot parkeringen, väckte den nyfikenhet hos en kvartett som solslappade vid husväggen. Vad var det för ras? Någon jagade med Jämte och ville veta dugligheten i jakt. Någon hade känningar i samebyar och ville veta mer om rasens ursprung. Aili och Modji lät sig betittas av kvartetten och beskrivas av Matte. De lockade den som hade gåproblem att resa sig och komma hela vägen fram för att få klappa. Någon var konstnär och njöt av hundarnas färger och uttryck och någon hade ett barnbarn med Finsk Lapphund. Många blev frågorna och intresset var stort. Stämningen var skönt avslappnad i solen vid klubbstugeväggen och ordet stress existerade inte för ett gäng hundintressrade pensionärer.
Hem kom flocken och solen sken ännu! Matte fick ner femtio tulpanlökar på olika ställen och såg framför sig hur fint det skulle bli i vår! Här kan man sätta tulpanlökar då inga rådjur kommer åt dem! Under alla år på den gamla gården, med öppet ut mot åkrar och hagar, var det bara påskliljor som gällde. Inget fel i det, men röda tulpaner lyser fint bland maskrosorna i vår och syns bättre! Husse tvättade de sista fönsterrutorna och tog sedan med sig hundarna ut i skogen på en promenad.
Matte skriver inte alltid om allt smått som görs med hundarna i vardagen. Glömmer eller prioriterar annat. De senaste dagarna har Matte återupptagit träningen av Aili när det gäller uppletande och apportering. Som yngre har Aili varit omotiverad att bära in någon enda upphittad grej. Hon söker /letar med stor entusiasm men kan inte för sitt liv begripa varför hon skall bära något till någon. Aili skallmarkerar fynd eller tar grejen och rusar som en galning runt, runt och skäller. Med vaddetnuär i munnen. Jättelycklig! Dumpar grejen och vrålskäller och uppmanar Matte att apportera och kasta. Vilket Matte ignorerar. Vrålskällande får aldrig generera i annat än att hon belönas av en fyndad figurant.
Även om Aili efter sommarens genomgångna vedermödor verkar ha regredierat och blivit två år av ren lättnad att allt är överståndet, är hon de facto väldigt snart sex år. Matte börjar hysa ett visst hopp om att Aili skall visa samma fina samarbete i uppletande och apportering som i sök och nosework. Inför lagtävlingen lägger Matte lite extra krut på denna träning, då uppletande inte sällan förekommer som moment på tävlingen. Något som inte alls är intressant för Modji som vill söka folk! Anmodern Gázzi var helt suverän när det gällde uppletande och apportering av fyndat föremål! När Matte tappade saker oåtkomliga för Matte, kunde Gázzi skickas in och backande ut bakom tvättmaskinen fick hon med sig ett tappat snörnystan. En stor hjälp i vardagen var det! Något Matte försökt förklara för ätteläggarna som slagit dövörat till. Ett visst hopp finns nu med den ambitiösa Aili! Om Matte hittar rätt knappar att trycka på nu när hon är i alla fall lite vuxen rätt ofta. Trots intensiv lekfullhet i explosiva utbrott.
Klicka för större bild.
