Torsdag.
Onsdagsträningen flyttades till torsdagen, på grund av att Matte inte skulle hinna till träningen efter ögonläkarbesöket på onsdagen. På väg till träningen slog Matte på bilradion och fick höra att sista biten av vägen fram till träningsområdet var avstängd, på grund av en stor brand med explosionsrisk. Branden hade startat rätt nyligen. Tre bilar var på väg mot området från tre olika håll för att hundträna. Tre olika bilar lyckades på olika sätt ta sig fram runt det avspärrade området via småvägar och runt golfbana och nya bostadsområden och infann sig exakt klockan halv sex vid grindarna till träningsområdet i ett industriområde. Problemlösning! Som på en övning. Eller som i skarpt läge.
Klicka för större bilder.
Den tjocka och farliga röken vällde upp från brandområdet och i luften surrade en helikopter rakt ovanför träningsoområdet. En varning till allmänheten gick ut och alla uppmanades att söka sig inomhus och stänga dörrar, fönster och ventiler. I träningsområdet finns möjlighet att träna både utomhus och inomhus och vinden låg åt andra hållet, bort från träningsområdet; varför det blev en träningskväll som planerat. Med den stora brandhärden så nära som sjuhundra meter bort. Hundarna lämnades inte i bilarna om vinden skulle vända. De bands upp inomhus. Röken fanns på mycket nära håll men det luktade inte alls rök. Den vällde in över centrala Vallentuna. Det blev en träningskväll under mycket realistiska former, där vindriktningen kunde ändras och i så fall måste träningen avbrytas.
Aili och hennes son Sumo samt morbror Lime fick alla varsina sök med tre gömda figuranter. Det jobbade fint alla tre och det är fascinerande att se att man kan gömma sig bara genom att stå i stram givakt integrerad med en kraftig bärande stolpe intill en vägg. Matte vågade knappt andas, när Sumo hade vittringen och skulle lokalisera vittringskällan. Det blev oerhört tydligt hur han jobbade med nosen och inte med ögonen! Så småningom insåg han att en del av stolpen utgjordes av den människa som han letade efter och skallmarkerade Matte fint.
Lime hade vittringen från Matte längs med en vägg, men oklart exakt var. Draget i lokalen svepte iväg vittringen långt bort från gömstället! Till slut kunde han lokalisera var Matte gömt sig, men sedan gällde det att ta sig in till väggen, förbi mängder med föremål som blockerade. Det fanns några få smala passager och till slut lyckades Lime hitta in till Matte där han belönades efter en bra skallmarkering. Limes problemlösningsförmåga var god!
Foto: Limehusse.
Aili fick vittringen från en figurant intill hytten på en grävmaskin. Varför hon drog slutsatsen att figuranten befann sig i hytten. Hon vände sig mot hytten och skallmarkerade. Rutorna var tonade och Matte såg dåligt om någon satt i stolen med högt ryggstöd eller inte, men det såg ut att vara tomt. Matte avvaktade och tog ett steg bakåt. Då fick hon se figuranen liggande i skopan en halv meter ifrån sig! När Matte backade ett steg gjorde även Aili det och fick då vittringen exaktare och kunde markera figuranten mer exakt.
För Dimas del ville Matte köra en repris. För en vecka sedan fick Dima söka rätt på en figurant uppe på ett högt flak, där vittringen for iväg långt bort från vittringskällan. Nu fick han lösa samma uppgift en gång till, då Matte ville se om Dima lärt sig något om vittringsvägar från högt placerade figuranter. Nu är det aldrig identiskt lika på en och samma plats, beroende på temperatur och vindförhållanden utomhus. Dima jobbade fint på ett frisök i hela lokalen och fokuserade så småningom sitt sök kring flaket. Där han tog vittringen på samma plats som sist och även lokaliserade vittringskällan på exakt samma plats som sist. Där reste han sig på bakbenen och visade tydligt att han visste var figuranten var gömd. En mycket duktig kille som är en naturbegåvning. En fantastiskt rolig hund att jobba med! Han är som vore han nära släkt med de egna Lapska Vallhundar som Matte har haft förmånen att få utbilda och träna med. Dima är inte en Lapsk Vallhund. Han är bara som en Lapsk Vallhund.
Hem for flocken på omvägar, då röken ännu välde ut över trakten och avspärrningarna var kvar. En mil bort klev Husse och Matte ur bilen för att handla på macken i Brottby. Där var det disigt och röklukten kändes mycket tydligt. Där flocken tränat kändes ingen röklukt alls. Bara några hundra meter från brandplatsen. Allt hängde på vinden och vittringsvägarna.