Så var det vardag igen. Tisdagen inleddes med en kortare rastningsrunda med hundarna. Ett exemplar av tidningen Brukshunden överlämndades till den familj som inte förstår att en lösspringande unghund lever osäkert, när vargarna nu bevisligen går nära bakom huset där han bor. En informativ artikel baserad på Tobias Gustafssons forskning om varg/hund-möten kanske kan vara till nytta. Förhoppningsvis. Sammanfattningsvis säger han: "Hunden ser vargen som en artfrände, kanske en lekkamrat. Vargen ser hunden som ett hot, en inkräktare och en konkurent om resurser: reviret, maten, partnern".
Därefter tog Matte med sig hundarna och åkte till Elgiganten i Arninge för att hitta en annan lösning på placering av kyl och frys efter diskussioner med sönerna i helgen. Färden fortsatte upp till sommarstugan i Vettershaga för mätning. Hundarna fick följa med in i huset i det fruktansvärt blåsiga och ruggiga vädret. Stugan är inte uppvärmnd, men där var det i alla fall inte blåsigt! Snart slog regnet mot de gamla blåsta rutorna på den charmiga glasverandan. Matte möblerade om lite och tog sedan med hundarna på en snabbrastning innan hemfärden.
Kvällen ägnades åt träning på SKANSKA i Upplands Väsby. Ännu en familj kom på "studiebesök" för att få träffa några Lapska Vallhundar. Som vanligt väckte familjens sociala hundar varma känslor, när de glatt hälsade nykomlingarna välkomna. Rasen är heterogen och här skiljer sig individerna åt. Násti och Modji lånades ut för en promenad i området och förvånade besökarna genom att glatt följa med de nyfunna vännerna. Tanken var nu inte att det primärt var promenera hundarna skulle göra under kvällen. Tanken var att familjen skulle få se vad som kan finnas i en Lapsk Vallhund i form av självständighet, skall, arbetslust och arbetskapacitet. Egenskaper som en renvallande hund måste ha och egenskaper som går som hand i handske med vad en räddningshund behöver ha. Husse och Matte pratar om hundar med mycket motor, hundar med krut i, hundar med jävlar anamma, hundar som inte ger upp när det blir lite tuffa förhållanden. Icke att förväxla med skarpa hundar! Ett missförstånd. Språkförbistring när den som jobbar med sin hund skall förklara för den som inte kör bruks. En skarp hund är något annat och en skarp hund vill inte Husse och Matte ha. En som inte ställer ut hundar är förmodligen inte bekant med vänstervarvning, överlinjer, vinklar och cacib. Var genre har sitt språk. Vill man sälja något underlättar det om man talar samma språk som den man vill sälja till.
Regnet öste ner och vinden var kraftig. Det regnade på tvärs när hundarna skulle jobba. Gamla Gázzi gillar inte vatten i ögonen och ett stort förrådstält blev en perfekt träningsplats för henne. Upplyst, torrt och svåra sökförhållanden med den kraftiga vinden som blåste rakt in i tältet. Tre figuranter var utlagda och Gázzi fick jobba riktigt ordentligt för att lokalisera dem alla tre. Vittringarna for hit och dit längs väggar och tak och de slog säker i varandra också. Gázzi talade tydligt om att här fanns det människor. Många människor! Hon sprang i god fart fram och tillbaka, in och ut ur vittringsfält. Humöret var på topp och benen lydiga. Ytterligare ett mycket bra sök för en mycket bra hund. En mycket lycklig hund. Matte blev varm inombords. Y Som vanligt gick sista biten tillbaka till bilen väldigt långsamt. Trots busvädret. Jobba mera!
Násti fick ett frisök med tre figuranter även hon. Full fart och bra markeringar. Ute i blåst och regn. Násti skötte sig utmärkt och Husse var nöjd. Så skulle Matte köra Modji. Tyckte Husse. Nu var det ju så att det var bara Modji och Husse hela helgen på läger och Modji gav nu fingret till sin förare.... Modji nosade här, nosade där och stack iväg på egen hand. Hon visade tydligt att hon visste var figuranten var gömd. En enda figge högt uppe. Men det struntade den självständiga Modji totalt i att bry sig om. Hon tittade upp mot figgen och drog därifrån!!!! När hon på Mattes visslingar till slut återvände, kopplade Matte upp den egensinniga hunden och tog kontrollen. Koppelsök. Ordning och reda. Inget fusk. Modji gjorde det hon skulle och gick raka vägen fram och skallmarkerade snyggt och prydligt. Ytterligare två höga figgar fick slarvmajan leta rätt på. En i sänder placerades ut. Tummen i ögat = diciplin och tydliga krav fick Modji att staga upp sig och sköta sitt arbete. Fortsättningsvis håller sig Matte borta från sökträningen med Modji fram till slutprovet. Däremot skall Matte träna rally med Modji.
Nástisonen Lime var med på kvällens träning och han tränade även denna kväll passivitet. Genom att i koppel föras i området när en hund sökte fritt. Med krav på Lime att vara helt tyst! Lime skötte sig imponerande bra! Det syntes att denna träning gett resultat! Så tyst var det inte den första gången han utsattes för denna träning. Bra jobbat! Att få tyst på en Lapsk är inte helt lätt. De är avlade för att skälla lätt och ha ett bra skall, vilket behövs för att flytta på stora mängder renar. Ett bra skall platsar även när en sökhund skall markera en funnen figurant. Men det får inte skällas i tid och otid! Lättare sagt än gjort många gånger! Lime fick även gå vindstig för att hitta vittring och han hade inga problem vare sig med att ta vittringen, följa upp den eller ta sig ut till figuranten som var gömd med diverse hinder runt om. Duktig kille!
Den studiebesökande familjen fick se en självständig Lapsk Vallhund i farten. Nyttigt. De fick även i övrigt ta del av arbete med fyra Lapska och Husses och Mattes tankar kring fostran, utbildning och träning. I jämförelse med andra raser efter utbildning av och fjorton års regelbunden träning med Lapska Vallhundar. Efter många år med andra raser.
Andra har andra erfarenheter av rasen, beroende på att de har andra hundar och ägnar sig åt andra saker med sina hundar. Samt på att de inte är Husse och Matte.