Nástis son Mánnu har kommit med på renvallartestet och far till Finland i början av mars!
J J J
Instruktören och hjälpinstruktören var engagerade på annat håll denna lördag. En RI-helg anordnades - obligatorisk för samtliga hundekipage som ingår i den internationella styrkan. Inget kurstillfälle således.
Kursarna fick vara handlingskraftiga och ordna egen träning i helgen, om de ville utnyttja möjligheten till heldagsträning. Delprov 1 skall göras i maj och tiden går snubblande fort.
Förra lördagen samlades kursarna i kulvertarna under Ultuna Djursjukhus, för föredträdesvis miljöträning. P. kände för att få möjligheten att ägna en dag åt sökträning inomhus i detta speciella utrymme och ordnade med nyckel samt tillfrågade några kurskamrater. Ett fåtal ekipage skulle innebära mer träningstid för varje ekipage.
Klockan elva drog träningen igång med totalt fem ekipage. Samt en person intresserad av att se de Lapska "in action". Ett bra sätt att lära känna några Lapska Vallhundar. Rasen är mycket heterogen och alla Lapska är inte exakt som Gázzi, Násti och Modji. Så klart. Samtliga hundar bands som vanligt upp nere i kulvertsystemet. Betonggolvet lockade mer som liggplats än utlagda fällar. Valmöjlighet fanns dock.
Modji fick ett frisök i kulvertsystemet, med tre utlagda figgar. Matte visste inte var de var gömda. Den första figgen låg längst bort i den första tvärgången och Modji hade inga problem med att gå ut hela vägen själv. Direkt när hon kom fram till figgen skallmarkerade hon och figgen "matade tillbaka" Modji med skinkpastej ur tub. Modjis nya stil är att då gå hela vägen på bakbenen, hållande tuben mellan framtassarna, frenetsikt slickande av figgen framtryckt skinkpastej. Nästa figge hittade Modji längst inne i ett källarförråd. Hon måste passera i en gång mellan gallerförsedda sektioner i mörker, för att nå rummet längst in där figgen satt. Även detta rum låg helt i mörker. Modji skallmarkerade mycket bra och matades även här tillbaka till Matte, hela vägen genom den långa och mörka gången. Efter att ha sökt sig vidare stannade Modji vid en stängd dörr och skällde. Hon visade tydligt att hon ville komma vidare. Matte öppnade dörren och Modji drog iväg som en virvelvind! Så hördes hon skälla mycket långt borta och Matte fick försöka klura ut var Modji var. Skallmarkeringar skall vara "ihållande och vägledande". Modjis ihållande och vägledande skall ledde Matte rätt genom ett virrvarr av gångar. När Matte väl hittat rätt fick Modji sin belöning av figuranten. Hade Modji belönats för tidigt, hade Matte haft svårt att lokalisera sin tysta hund. Samt figuranten!
Husse ville endast ha två figuranter till Násti. En "lätt" öppet i det bullrande fläktrummet och en "svår" under golvplattorna av lättmetall i den långa huvudgången. Rakt över figgen som låg under golvet, ville Husse ha ett par personer stående. Den lätta figgen var just lättfunnen och Násti markerade bra. Den svårfunna figgen var förvånansvärt lättfunnen, men Násti placerade vittringen upp mot den närliggande väggen till en början. Inte helt fel då vittringen steg upp från golvet och följde väggen. Varm luft stiger uppåt. Väggen leder luftströmmarna. Husse visade att han inte var helt nöjd och Násti koncentrerade sig ytterligare, varpå hon hunde precisera vittringskällan. Bra skallmarkering och en nöjd Husse. "Räddningsarbetarna" som stod och hängde rakt över figgen under golvet, innebar ingen störning för Násti.
Gázzi fick ett generöst sök i hela det utnyttjade sökområdet, med fyra figgar gömda på för Matte okända platser. Två figgar var gömda i den första tvärgången. Först hittade Gázzi den som låg längst bort, därefter den som låg på ett stort rör. En figge var gömd i totalt mörker i en skrubb innanför det innersta rummet i källarförrådet och en fanns i slutet av den andra tvärgången. Samtliga figgar markerades med mycket bra skall av Gázzi. Som vanligt måste Gázzi mutas med godis för att sluta jobba! Hon hoppade och skuttade i ren arbetsglädje. Härligt efter drygt tolv års räddningsträning!
På söndagen vaknade Husse och Matte i ett hus som höll tolv grader. Med minus 21 ute på lördagkvällen och ingen som varit hemma och eldat på hela lördagen, blev huset utkylt. Lördagkvällen räckte inte till för att få upp värmen. Man sover gott när det inte är för varmt!
Matte tog med Násti och Modji på en motionsrunda på skidor. Hemmarundan till den stora hästhagen. Vägen dit går längs vägarna i området, som är ganska uppkörda och halkiga. Vägarna låg förvånansvärt övergivna i det fina vintervädret. Mattes egna skidspår låg intakt. Inga älgar hade trampat sönder det! Bara korsat det. Här är det behagligt att åka skidor. Fri sikt överallt och ingen risk för överraskande löshundar. Isen på sjöarna lockar många hundägare att släppa sina hundar lösa. Matte vill inte få en lös hund bland sina egna, som sitter fast runt Mattes midja.
Matte skulle garanterat bli omkulldragen och skaderisken är stor. Åldern tar helt klart ut sin rätt. Man faller inte lika mjukt längre! Inte heller kommer man upp upp så lätt, när snön är djup! Men att falla av egen kraft och att bli omkulldragen och intrasslad i koppel är inte riktig jämförbart. Matte vill inte bli förvandlad till kassler nerbäddad i snö och förhandsspjälad med skidor och stavar. Oron är befogad då det av och till förekommer hundar som är ute på vift i området helt alena. Några Karabascher är dessutom allt annat än vänligt sinnade.
Att kava runt ett gärde varv efter varv kanske inte är så omväxlande direkt, men det är det inte att simma tusen meter i en tjugofemmetersbassäng heller. Motion blev det i alla fall för både Matte och hundarna, med tio avverkade varv runt hästhagen. Fem åt vardera hållet. Lägg därtill vägen dit och vägen hem, så blev det totalt knappt två timmars skidåkning för Matte och lika länge i trav för hundarna. I skidspåret blev det dessutom tungt för hundarna när de trampade igenom. Det är skillnad på de spår som Matte spårar själv och dem som görs av en spårmaskin eller en snöskoter.
Husse och Gázzi tog en långpromenad och gick "Älgebyrundan". Ryttarna hade sett till att stigen längs sjön Hoven var upptrampad och framkomlig. Inga skidspår fanns på sjön. Endast spår från "fyrhjulingar". Likson i skogarna. Där fanns tidigare skidspår kors och tvärs. Nu är det endast motordrivna fyrhjuliga fordon som gäller, för att vintertid komma ut i skogen häromkring. Uppenbarligen. En hundägare i området använder sin "fyrhjuling" till att motionera sin hund lös längs vägarna. Matte som trodde att motionerande av djur från motordrivna fordon var något man inte fick göra?
Tillbaka