Matte blev tvungen att lämna hundarna hemma efter en morgonpromenad, för att fara ner till centrum och uträtta en del ärenden på måndagen. Men de stackarna kompenserades sedan, när Matte tog med dem på en skogspromenad. En längre tid har Matte tänkt gå upp i skogen och hämta hem en helt flat och tunn sten lämplig som trampsten. Den har släppt från en större sten inte alltför långt från vägen. Nu blev det äntligen av, men helt bakvänt, då Matte gick upp i skogen bakvägen. För att Cockermatte skulle få chansen att känna på Modjis mage. Modji blev alldeles till sig och visade mer än gärna underredet! Det känns rätt välfyllt och Modji med sin kompakta kropp ser ut som en tunna. Påtagligt rundare mitt över. På alla ledder. Benen ser lite taxartade ut. Men inte hindrar det en lekfull och kampglad blivande mamma från att som vanligt hoppa ganska högt och ha dragkamp med kopplet. För Modji räcker det inte att hålla sig på marken och dra. Hon vill hoppa upp och försöka greppa kopplet så nära Mattes hand som möjligt. Skulle Matte därvid tappa greppet ser Modji mycket besviken ut. Vart tog motståndet vägen? Modji vill ha ordentlig dragkamp!
Modji blev så uppspelt av stoppet och magvisningen att hon kampade hej vilt bortåt vägen. Modji får ha dragkamp med kopplet. Hon tuggar inte och hon är ju så glad och tycker att det är så kul. Matte väljer sina strider och vet att Modji slutar om hon blir ombedd att göra det. Det är ingen prestigegrej för Matte att hunden inte får ha dragkamp med kopplet. Matte gillar glada hundar. Modji var jätteglad! Modji mår bra.
Matte vandrade alltså sin runda i skogen bärande en relativt stor och platt sten. Nu skulle den hem! Med två hundar i koppel för farthållningen och en stor sten i andra handen, blev det väl någon form av träning för några behövande muskler.
Resten av dagen tillbringade hundarna och Matte på tomten. Matte höststädade och hundarna låg på tunet framför huset och hade koll på omgivningarna. Jämthunden hade fått nytt sällskap på promenaden. En barnvagn. Ett människoknytt.